Senaste nytt
Home » Avel/Uppfödning » Ed Dufurrena – Cuttingchampion med en plan

Ed Dufurrena – Cuttingchampion med en plan

Med pengar i fickan som bara räckte till första månadens ranchhyra, men med en nedskriven affärsplan. Cuttingchampion Ed Dufurrena med familj anlände till cuttingmeccat Gainesville och efter år av kämpande nådde han målet, eller ett av dem – att vinna treårsfuturityt.

text och foto: åsa wikberg / tävlingsfoto: martin langels

Det är förmodligen varje cuttingtränares dröm, att vinna ett cuttingfuturity. Att hitta, eller föda upp, den där hästen som har allt som krävs, att klara av att träna upp den till en top-performer och att gå in och vinna den största tävlingen av alla, ja åtminstone vad gäller prispengar. Ed Dufurrena är en av de få som har lyckats och när LuckyRider besökte Texas stämde vi träff med honom.

Det där med stora skyltar och flashiga entréer brukar inte vara något som utmärker de tränare som har arbetat sig upp genom hårt slit under många år och när vi kryssar oss fram på den lilla byvägen utanför Gainesville så förstår vi att Dufurrena i alla fall inte lider av något storhetsvansinne efter segern i Will Rogers Arena under 2015 års futurity. Vi får till slut ringa och fråga vilket av ställena han huserar på och Ed guidar oss sista vägen.

Det visar sig att Dufurrenas träningsranch är just det, en träningsranch med stallar, ridbanor, och hagar. Även om hela familjen arbetar här, så bor man på annat ställe.

Varje tränares dröm

– Det är en stor sak att vinna cuttingfuturityt, med 600 ekipage så är det förstås en väldig massa bra hästar och ryttare. Det är det event som har de största vinstpengarna. Även om du tror att du har en vinnare är det svårt att få ihop alla delar. Det är fyra omgångar som du måste ta dig igenom, det är ett tufft event, förklarar Ed Dufurrena när vi satt oss tillrätta i kontoret som är inhyst i stallarna.

– Jag tror det är varje tränares dröm att vinna futurityt. För sporten i stort så är Futurityt själva höjdpunkten under året. Man arbetar hårt mot det målet varje år och det är rätt kul när man faktiskt når målet, förklarar Dufurrena, men säger samtidigt att han själv har flera olika mål inom industrin. Dufurrena var en av förhandsfavoriterna då dottern Rieta tidigare under tävlingarna ridit hem vinsten på red roan-hingsten i Limited non pro på score 220 (pappa Ed scorade 225 i finalen).

Vad betyder vinsten? 

Ännu så länge har Dufurrenas inte sett så stor påverkan på hans egen träningsverksamhet efter vinsten, men som han förklarar har han redan många bra kunder.

– Och man kan ju bara träna så många hästar. Men när jag ser på framtiden för den här unga hingsten som jag vann med, Stevie Rey Von, så är förstås en futurityvinst en riktigt viktig del i en hingsts fortsatta karriär. Om vi kan fortsätta att visa framfötterna, så hoppas jag att vi kommer att få möjlighet att betäcka många bra ston och reproducera hans goda gener, förklarar Dufurrena som trots vinsten verkar ha fötterna på jorden.

Hingsten är ägd, avlad och uppfödd av Dufurrena, som även födde upp hingstens mor Miss Ella Ray och han hade även hingstens mormor.

Futurityvinsten till trots har Dufurrena bestämt att inte låta hingsten stå till förfogande i avel ännu.

– Vi bestämde oss för att inte använda honom i aveln i år för det är svårt att tävla en häst på den här nivån och samtidigt låta honom stå till förfogande.

Marknaden har förändrats under de senaste åren och blivit mer kunnig, tycker Dufurrena. En futurityvinst kunde tidigare betyda pensionering för en häst, avelsintäkterna var ordnade.

– Numera vill folk veta att det verkligen är en topphäst som kommer att förbli frisk och oskadad över en längre tid. Jag tror de flesta idag vill se lite mer av en häst innan de bestämmer sig för att betäcka sitt toppsto.

Ranchbakgrund

Men om vi backar bandet lite så får vi veta att Ed Dufurrena, liksom många andra tränare här i Texas kommer från ett helt annat håll. Ed förklarar att han kommer från rena bondvischan och att det där med cutting kom in ganska sent i livet.

– Jag kommer från en helt annan värld än den här tävlingsvärlden. Jag är uppväxt i norra Nevada, hundra miles från närmsta stad. När du öppnar en Western Horseman och ser artiklar från Buckaroo country, det är där jag kommer från. Där finns bara stora rancher så långt ögat når. Rancher och mustanger.

När man växer upp långt ute på landet så är rodeo en stor grej och i vår region fanns flera framgångsrika saddle bronc riders, berättar Dufurrena.

– De flesta ungar såg upp till de grabbarna och det var i de fotspåren man följde. Genom framgångar på rodeon fick jag ett stipendium till college i Kalifornien som gjorde att man fick mer kontakt med tävlingsvärlden. Senare hamnade jag i Oklahoma och även om jag alltid älskat hästar och tävlande visste jag inget om cutting på den tiden, berättar Ed.

– Det är lite roligt hur saker blir. Efter college åkte jag tillbaka till Nevada, drev kor och lagade staket, och red in unghästar vid sidan av. Det utvecklade sig till reined cowhorse och jag blev rätt framgångsrik på regional nivå, berättar Dufurrena som senare, först i trettioårsåldern, inriktade sig mer mot cutting. Sedan tiotalet år tillbaka är Texas hemma för familjen som består av fru Shona, sonen Brandon, 30, och dottern Rietta, 22.

 

Miss Ella Rey

Dufurrena har rönt stora framgångar på tävlingsarenan med futurityvinnarens mamma, 11-åriga Miss Ella Rey, ett mycket framgångsrikt sto som vunnit mer än 380 000 dollar själv.

Faktum är att Dufurrenas karriär startade med en kund som lämnade en cuttinghorse, ”Smart Little Boogie”, i träning. Vid det tillfället visste Ed inget om cutting, men han började lära sig och ekipaget kom att bli mycket framgångsrika. Den hästen är mormor till Miss Ella Rey och starten till familjens framgång.

Miss Ella Rey har tävlats framgångsrikt av barnen. Brandon vann 2013 års AQHA World Championship i Amateur Cutting på Miss Ella Rey och Rieta gjorde samma bedrift 2014.

– Hon är ett otroligt sto som älskar sitt jobb. Hon ger hundra procent varje gång. Hon är på avelsranchen just nu, men vi har planer på att tävla henne lite mer i år.  Vi ska försöka få in henne i Hall of Fame, som är den högsta äran och bedriften för en häst. Den första babyn efter henne var Purple Reyn (tävlas av Brandon) som var förra årets NCHA Non Pro Horse of the Year, det andra var Stevie Rey Von som blev 2015 års Futuritychampion. Hon har bara två avkommor än så länge. Rätt bra start av ett sto med bara två avkommor, förklarar Dufurrena stolt.

Det där med avel fungerar på ett lite annat sätt i USA än vad vi är vana vid här i Skandinavien. Har man ett framgångsrikt sto är det ovanligt att man låter henne bära föl själv. Man tar ut ägg, befruktar det och låter en surrogatmanna bära fram fölet. Hos Dufurrena har man ett handfull toppston som man erbjuder embryon från och även en NCHA Hall of Famehingst, Auspicious Cat (High Brow Cat x Lenas O Lady (by Peppy San Badger) som är världsmästare ett antal gånger i olika divisioner.

– Det finns nu möjlighet att köpa ett embryo från Miss Ella Ray. Vi kommer överens om ett pris och köparen väljer en hingst som det ska avlas med. Man befruktar ägget och sedan går det till ett mottagarsto.

Vid frågan om surrogatmamman har inverkan på hur fölet blir tycker Ed att det visat sig att fölets biologiska föräldrar har störst inverkan.

– Vi föder upp ett tiotal föl varje år från surrogatmödrar och det är slående hur lika dessa föl är sina biologiska föräldrar. Till exempel, Stevie Rey Von föddes av en surrogatmamma men har många likheter med sin biologiska mamma. Och även många med sin pappa, Metallic Cat.

Metallic Cat

Ed berättar att han varit ett stort fan av hingsten Metallic Cat och båda fölen har därför den hingsten som far. Purple Reyn var dessutom det första Metallic Cat-fölet.

– Vi älskar vårt sto som är en freak stopper, väldigt intensiv, bright och electric. Metallic Cat var förstås en otrolig stoppare, men det som imponerade mig mest med den hästen var hans intellekt. Han var verkligen intelligent, sättet han kunde läsa en ko på, oavsett om det var en långsam ko eller den snabbaste mest skräckinjagande kon i världen så var han alltid lika avslappnad och hanterade situationen. Hans självkänsla och intelligens var enastående. Så det var varför jag ville ha honom till Miss Ella Ray, jag ville ha den där tankeprocessen att kunna läsa kon och inte bara vilja arbeta den. Och jag tror det fungerade, Stevie fick det bästa av båda, han är väldigt eftertänksam och läser kon bra men han vill fortfarande och har mycket dynamik som definitivt kommer från mamma. Vi hade tur att det blev en så lyckosam blandning.

Om blodslinjer

Blodslinjerna i vår industri är rätt likartade, berättar Ed. Du kommer inte att hitta många hästar som inte går tillbaka till Doc Bar, Little Peppy och Freckles Playboy. Så de flesta är likartat avlade efter linjer som varit framgångsrika på tävlingsarenan.

– Det finns definitivt andra blodslinjer som jag vill ha in, som jag tror Stevie Rey Von skulle blandas bra med. Det vi kommer att göra i år är att försöka köpa tre till fyra embryon från ston som vi tycker är utomordentliga, som våra egna, men med andra blodslinjer. De ska vi avla med honom nästa år. Problemet vi har här i stallet är att våra toppston redan är för närbesläktade, så dem kan vi inte använda. Det finns ett fyrtiotal som är bra nog och vi hoppas få avtal med ett par av ägarna, säger Dufurrena, utan att avslöja några namn.

Det finns ingen garanti att de pengar man lägger ut kommer att bli en bra tävlinghäst i slutändan, även om man avlar med en Hall of Fame-vinnare. Man kan även avla med ett sto som inte vunnit något och få en vinnare, förklarar Ed, som dock har en plan.

– Vi kommer att försöka få tag i de som är av toppstam, såväl som de som har haft framgångsrik karriär. Ännu mer viktigt när jag ska marknadsföra vår hingst är hur de stona redan producerat. Vissa ston verkar producera mer konsekvent än andra. När man drömmer om att hitta nästa vinnare är det det som är de bästa oddsen. Att hitta de som redan bevisat att de kan producera.

Bättre och bättre

På frågan hur Ed tror att cuttingen kommer att förändras framöver ser han att sporten har förändrats mycket under åren och nog kommer att fortsätta med det.

– Det som har hänt inom cuttingen är att information färdas fort och det mesta blir bättre, menar Ed. Hästar är bättre, tränare och shower är bättre.  På grund av det är det färre drömmare som kommer in. Det är 600 hästar på fututurityt och alla är farliga. De är bra, vältränade, väl tävlade. Jag är spänd på att se vilken påverkan den internationella konkurrensen kommer att få på industrin.  Europa, Sydamerika, Kina, Ryssland är på gång. Jag vill se vår industri bli ännu mer internationell. Jag har haft turen att få se och göra så mycket inom den här industrin, reining, cowhorse, roping, cutting, pleasure, barrelhorse och cowboy life. Cuttingen är toppen av detta. De flesta hästevent handlar om att lära hästen att följa vissa signaler, men cutting är att lära hästen att göra ett jobb och att göra det själv. Vi måste vara involverade som ryttare för att få en ren cut och sätta upp situationen, men sen är det helt upp till hästen. Jag har gjort det här varje dag i sjutton år, men tycker fortfarande det är lika otroligt att se dessa atletiska djur i aktion.

– Jag tror att framöver kommer man även att kolla lite mer mot reiningindustrin för att tillföra nytt blod, en del uppfödare testar det redan, de hästarna har ju det atletiska i sig redan.  Och reiningindustrin gör detsamma mot cuttingen för att få in nytt blod.

 

Boskapen

Ed tar in en ny last med cirka hundra djur till sin träningsanläggning varje femtionde dag. Han har under sina år sett en stor förändring i boskapen som används.

– Boskapen har förändrats vilket gör att både vi och hästarna måste bli smartare. Boskapen föddes förr upp på stora rancher och var bara hanterade sporadiskt från hästrygg. De hade en stor bubbla och de svarade väl på en häst. Nu är de lite annorlunda avlade, uppfödda i mindre områden och ofta hanterade mer.  Även om de inte är vilda så har boskapen förlorat känslan och ofta blivit tuffare att hantera på många sätt. De har inte den naturliga respekten för hästen längre.

Fullt i stallarna

Mellan surrogatmödrar, ston, föl, unghästar, träningshästar så måste det vara över hundra hästar i omlopp på ranchen, tror Ed.

– Jag har hästar på tre olika ställen och en fru som håller koll på allt. Det är 42 boxar i stallet och det är alltid fullt, vi rider trettio hästar dagligen.

Han menar att familjen har haft en stor roll i framgången då de alla har en viktig roll i företaget.

– Det finns många bra tränare där ute och alla är unika. En sak vi arbetar med som hjälpt oss ha en nivå av konsekvens är noggrannhet. Vi försöker spegla kon, vi arbetar på det dagligen. För femtio år sedan arbetade man små hereford som var lekfulla, man behövde inte vara så noggrann för den kon skulle aldrig försöka springa över dig, men nu… var tredje ko man cuttar vill springa rakt över dig så man måste vara noggrann, så det är något vi är väldigt fokuserade på.

Rätt tid och plats

Hur får man då till den där topprestationen. Finns det någon hemlig formula?

– Jag tror att en del av varje stor prestation handlar mycket om att man är på rätt tid och plats. Till exempel, om jag haft den här hästen för tio år sedan hade jag kanske inte alls haft den framgången. Jag hade kanske kunnat träna honom lika bra, men jag hade definitivt inte kunnat tävla honom lika bra, jag hade aldrig kunnat känna samma lugn. Jag har varit på alla Futurity senaste tio åren, men aldrig sett den energi som jag såg i år och ändå ha det samlade lugnet.

Tränare och uppfödare

Det är inte så vanligt att tränarna också är uppfödare och Ed är ganska unik på det sättet att han är involverad i alla olika saker: stoägare, hingstägare, uppfödare, tränare.

– Jag började först när jag var trettio och måste komma med en plan för att komma uppför stegen snabbt, annars skulle jag inte nå mina mål innan jag var nittio år, förklarar Ed som hade något så ovanligt som en skriven affärsplan när han kom till Texas.

– Jag visste att om vi skulle ha en chans så måste jag ha en plan. Vi flyttade till Texas med 5000 dollar på fickan, en gammal Ford-truck och en metallhorsetrailer. Pengarna räckte precis till första månadshyran på ranchen. Det gick, men det har varit en kamp ända fram till förra året att hela tiden försöka få ihop för att betala amorteringar. Vi har byggt allt här själva. Vi var här hela dagarna och jobbade och körde sedan till stan och byggde staket på natten för att få ihop ekonomin.

I företagsplanen ingick att han ville äga tre till fem av de bästa avelsstona i industrin.

– Det finns ingen bombsäker investering i hästbranschen, men om det finns något som är något så när stabilt är det värdet av de där en procenten toppavelsston. Om inte ekonomin kraschar så kommer de att ge pengar tillbaka. Inom industrin finns kanske femtio toppavelsston som jag skulle vilja äga medan det kanske finns tre till fem hingstar. Ett bra sto kan du utveckla, hingstar är tur. På futurityt fanns en handfull hästar som lätt kunnat slå Stevie Von Rey, det handlar mycket om tur. Men jag hade en unik känsla av lugn den kvällen som jag inte vet om jag någonsin känt tidigare. Det var nästan spöklikt. Jag är vanligtvis en rätt strikt och sammanbiten person, men skämtade runt med folk så de undrade vad som var fel med mig. Men jag hade en så samlad bra känsla som jag inte vet om jag någonsin kommer att uppleva igen. Det var som det var förutbestämt.

Om Redaktionen

Se också

Möt en LuckyRider – Stefan Johansson

text och foto: natalie lindholm LuckyRider nr. 3/2016 Bor: Söderköping Jobbar: På Sand och grus …