Senaste nytt
Home » Tränare » Craig Cameron » Flocken Kallar

Flocken Kallar

text: Craig Cameron  foto: istockphoto.com  översättning: Nathalie Nance

Många hästägare har problem med att deras hästar är flockbundna. “Craig, mitt problem är att min häst är flockbunden”, säger de. Jag har sett väldigt få hästar som inte är flockbundna. Jag hoppas att du vet att nästan alla hästar är det. Varför då? För att det är hästens natur. Hästen är ett socialt flockdjur och känner sig trygg tillsammans med andra. 

Litar på flocken

Hästens instinkt ger honom en extremt stark flockmentalitet. Förutom överlevnadsinstinkten, tror jag att det är en av de viktigaste för hästen. För de flesta hästar är flocken allt. Flockmentaliteten skapas dag ett. Fölets mamma är hans trygghet och flocken centrum i hans universum. Fölet lär sig av sin mamma och av andra medlemmar i flocken.

I det vilda har hästar inga problem orsakade av människor. Vilda hästar har inget problem med att gå nerför branter, ta sig an olika hinder eller att korsa vatten. Varför? Jo, för att flocken lär dem hur de ska klara naturliga hinder. Flocken skapar naturligt modiga hästar. Flockinstinkten är starkare än den individuella hästens rädsla. Som en följd finns inte problemen med att ta sig fram i otillgänglig terräng i naturen. Yngre, oerfarna hästar litar på de äldre, dominanta och erfarna ledarna. Kort sagt, hästar litar på flocken. Att vara med flocken är en miljö utan fruktan. Det är flocken som ger hästen trygghet.

Hierarki

Inom flocken finns en hackordning. Den handlar inte om stolthet eller ego som i människans värld. I hästens naturliga omgivning handlar hackordning om styrka, skärpa och erfarenhet. Den sociala statusen handlar om de starkas och smartas överlevnad. I människans samhälle handlar makt eller hackordning istället om vem du känner, vilken bil du kör, hur stort ditt hus är och, såklart, om hur mycket pengar du har.

Hästens hierarki handlar inte om materiella ting, utan mer om naturlig status, en status i flocken. Den befästs om och om igen på daglig basis. Precis som hos människan, är det dock ofta i de flesta hästsamhällen eller flockar en hona eller ett äldre dominant sto som är ledaren. Avelshingsten håller ihop flocken, men det är oftast ett sto som är flockledare. Hackordning är viktigt och ger flocken just ordning. Ledare och dominanta hästar lär ut och bibehåller disciplinen i flocken.

Leda och följa

Som hästmänniskor måste vi förstå naturen, strukturen och betydelsen av flockmentaliteten. Den här kunskapen låter oss kommunicera och bli bättre lärare och tränare av hästen. I tvåsamhetens flock, du och din häst, finns det bara en som leder och en som följer. Om du inte är ledaren är du den som följer, om du inte är alfa är du beta. Med miljoner år av flockinstinkt känner hästen mycket snabbt av vem du är i hackordningen. Om du lägger fram det rätt kommer hästen lätt att acceptera din roll som ledare. Mot bakgrund av din förståelse av flockmentaliteten är det lätt att se varför du inte vill förstöra tilliten. Om du är den typ av tränare som arbetar med styrka, smärta och rädsla kommer hästen aldrig att se på dig som sin ledare. Han ser dig bara som det du är: ett rovdjur. Erfarna och effektiva tränare utvecklar tillit mellan sig själva och sin häst. När det finns tillit slappnar hästen av och när hästen slappnar av kan den lära sig.

Bli en del av flocken

De bästa tränarna har alltid bra hästar. Riktigt bra tränare skapar en inlärningsmiljö med tillit med sina hästar. Det handlar inte om att deras hästar inte är flockbundna, utan om att tränaren är en del av flocken. Tränaren är flockledaren. Med en sådan approach jobbar inte flockbundenhet mot dig, utan för dig. Som hästmänniska utmanar jag dig att skapa en miljö utan rädsla mellan dig och dina hästar. Var inte rovdjuret som förföljer flocken. Bli som effektiv och förstående tränare istället en flockmedlem, flockens ledare. Din närvaro ska inte representera hotet från ett rovdjur, utan en försäkran om att du är en del flocken.

Om Redaktionen

Se också

Plågandet av unghästen del 2

Minns Ni hur man som liten kunde vakna mitt i natten? Benen gjorde så fruktansvärt …