Senaste nytt
Home » Blandat » Jody Miller – Fotograf

Jody Miller – Fotograf

Fotografen Jody Miller väcker starka känslor för hästar

text: åsa björklund foto: jody miller LuckyRider nr 6/2016

Jody Millers bilder lämnar ingen oberörd. Från konstgalleriets väggar dundrar vildhästar emot betraktaren. En andalusier stegrar sig, ryttaren liknar en drottning från Sagan om Ringen. På en annan bild drivs boskap in i ett guldskimrande kvällsljus. Många av Jodys klienter är inga hästmänniskor, men fångas av en viss känsla, ”magin” som Jody själv känner. Däri ligger nyckeln till hennes framgång.
Vi möts på konstkooperativet i Prescott, Arizona, där Jody numera bor. Hon har pigga, ljusbruna ögon och en glad personlighet. Ursprungligen är hon från New York så hon pratar på det typiskt direkta och öppna sätt som hennes hemstads invånare är kända för.
– Det är helt galet, skrattar Jody. Jag äger ingen häst och jag rider inte, men jag älskar att vara med dem. Det är någon slags magi som händer. När jag är med dem så är det den bästa plats på jorden att vara på.
Det är just magiska känslan hon vill förmedla till betraktaren och därför syns nästan inga människor i hennes bilder.
– Fram till nyligen försökte jag hålla ansikten skuggade eller i silhuett, eftersom jag vill att folk ska känna ett band till hästen i bilden, inte personen.
Undantagen är bilderna från Oregons kust där Jody deltog i en fotoworkshop. Ryttarens rödlockiga hår böljar ner över sidenklänningen. Kvinnan är både en skicklig tränare och ägare till de båda hästarna som stod modell under workshopen och Jody tyckte hon förhöjde bildens komposition.


Idag går Jodys galleriförsäljning utmärkt. Hon har en rad utställningar på gång runt om i Arizona och trafiken på hennes nya hemsida har skjutit iväg.
– Så det känns som allt äntligen fallit på plats och går riktigt bra.
Men vägen hit var lång och krokig. Som liten var Jody aldrig någon hästtjej. En dag under gymnasietiden följde hon med sin bästa kompis hem till ranchen efter skolan.
– Jag blev förälskad i hennes arabhäst, en stor valack. Han var helt enkelt den bästa i världen, minns Jody med ett leende.
Valacken är fortfarande ett av Jodys mest populära fotoobjekt. Bilden är tagen från en ovanlig vinkel: bakifrån. Den ljusa pälsen flyter in i den vita bakgrunden som ser ut som ett snölandskap, men i själva verket var bakgrunden så full av distraherande prylar att Jody senare beslutade sig för att göra den vit i Photoshop. På gymnasiet hade hon tagit några fotokurser, men fotoredigering lärde hon sig själv flera år senare.
När kompisen efter gymnasiet fick jobb som manager på en ranch i Kalifornien följde Jody med dit. Hon mockade stall, fodrade och gjorde alla andra sysslor som krävdes. Visserligen kunde hon rida när hon ville men hon var helt enkelt inte intresserad.
– Jag hade alltid kameran med mig, en liten Minolta. Jag fotade för att det var kul och tänkte inte så mycket på det.
Men så fick några hästägare syn på hennes bilder och ville ge henne betalt för att fota deras hästar.
– Jag blev chockad och tänkte ”verkligen??”


Många ville ha bilder för att marknadsföra sina hingstar och kundkretsen växte snabbt. Bara tjugo år gammal och hon hade redan funnit sitt drömjobb. Och att kunna leva på det hon älskade att göra, det kunde inte bli bättre.
Men så hände en rad känslomässigt jobbiga saker som ledde henne till att byta bana. Värst var att hennes pappa gick bort, en händelse som Jody beskriver som traumatisk. Hon lämnade ranchen, flyttade till San Diego och förlorade kontakten med hästvännerna. Istället jobbade hon på ett fotolabb under nästan tjugo år. Det var sällan som hon fotade, men då alltid hästar. När hon utvecklade en allergi mot kemikalierna på labbet var det dags för nästa karriärsbyte: till dataingenjör. Arbetsmarknaden skrek efter dataspecialister så Jody kunde välja och vraka mellan jobben. Men hela tiden kände hon längtan till hästarna.
– Det är svårt att leva på fotografin så jag har alltid känt att jag måste ha en annan karriär som jag kan tjäna pengar på.
Att hålla balansen har inte alltid varit lätt. En gång bestämde hon sig för att fotografin skulle bli hennes primära inkomstkälla och började fota hus åt fastighetsmäklare för att tjäna mer pengar, men efter två år slutade hon.
– Det fanns inget uppfyllande i det, ingen njutning, minns Jody. För mig handlar fotografin om den känslomässiga kopplingen till hästen. Det är den jag vill förmedla till andra människor. Och det fanns ingen sådan koppling i bilder på fastigheter.


Idag driver hon ett framgångsrikt datareparationsföretag. Balansen infann sig när hon slutade kämpa emot det upplevda tvånget att välja antingen fotografin eller datorerna. Det var en befriande förändring som också lett till att hennes fotobusiness går lysande. Och till slut kan hon se fördelarna med datafirman. Som egenföretagare har hon flexibiliteten att fota när det passar bäst och datakunskapen har gynnat fotografin.
– Inte för att jag är någon slags photoshop-magiker. Jag försöker att inte manipulera mina bilder utan hålla dem så rena som möjligt, men i vissa fall måste man, säger Jody och nämner exemplet med den vita arabhästen som hon fotade under gymnasietiden.
Men faktum kvarstår att hon har lätt för att navigera ny software och den allt snabbare tekniska utvecklingen inom fotografin.
Hur gör man då för att hålla ett och samma subjekt, hästar i detta fall, intressant? Olika raser och olika platser, rekommenderar Jody. Varje år deltar hon i en fotoworkshop som den i Oregon. De anordnas av fotografer inom Equine Photographers’ Network som lägger upp kursinformation på sin hemsida. Jody letar ständigt efter variation. Samma dag som vi träffas ska hon flyga till New York för att fota en galopptävlingshäst. Nyligen fotade hon vildhästarna längs Salt River i Arizona, ett projekt som blev uppmärksammat eftersom myndigheterna hade planer på att fånga in hästarna och auktionera ut dem, men protesterna blev så höga att planerna lades ner. Jodys bilder spreds i medierna och spelade säkert en viktig roll i debatten. Hennes förmåga att förmedla en känsla hos betraktaren kom väl till pass.

Följ Jodys blogg på hennes hemsida: www.jodylmiller.com.

7 sätt
att förbättra
dina egna hästbilder
1. Jodys allra viktigaste råd är ”övning, övning och återigen övning”. Ha alltid med dig kameran och fota hela tiden. Genom att testa dig fram kommer du snabbt se vilka kamerainställningar och vinklar som funkar bäst.

2. När det gäller komposition så bör man tänka på var man ska beskära bilden. Om man vill ha ett foto på huvudet ska man ta med ner till manken. Och självklart får man inte missa svansen eller hovarna i en helbild, såvida det inte är en speciell look man är ute efter.
3. Studera bilder på hästar. Vissa raser fotas på ett lite annorlunda sätt och man kan lära sig tricksen genom att titta på bilder i tidningar för varje ras, till exempel Arabian Horse Journal vad gäller Arabhästar. Man kan också följa professionella hästfotografer på nätet.

4. Våga testa nya vinklar och bryta regler. Visst gäller fotografins alla vanliga regler även för hästbilder, men alla kan brytas, menar Jody. En rolig vinkel är nerifrån marken och uppåt mot hästens mage. Man kan få bisarra bilder som är roliga och som ingen annan tänker på att ta.

5. Gällande utrustning så är en systemkamera överlägsen eftersom den är snabbast och du därför kan ta flera bilder i en serie. Då blir chansen större att åtminstone en av bilderna på den där galopperande hästen blir skarp.
6. Skaffa ett teleobjektiv, ställ dig längre bort och zooma in. Visserligen kan du fota hela hästen från sidan med en mobilkamera, men om du tar bilder framifrån så kommer proportionerna bli alldeles konstiga (hästens huvud blir stort som en dinosauries medan kroppen liknar en spinkig get). Jody använder nästan alltid ett objektiv med zoom på 80-200 millimeter som passar till det mesta. En brännvidd på 70-300 mm är också vanligt i branschen, men där går gränsen. Ibland får Jody ”objektiv avundsjuka” medger hon, när hon ser personer med 500 mm superteleobjektiv, men problemet är att när hästen kommer galopperande mot dig kan du bara ta ett par foton och sen är den för nära. Då är det bara att sluta.

7. Photoshop Elements är en billigare variant av Photoshop, men med alla redskap som behövs för fotoredigering.

Om Redaktionen

Se också

Julklappstips

Till helgen är det första advent. Älskar december, så mysig stämning hela månaden. Det betyder …