Hästköttskandal och hästar som försvinner

De senaste veckornas avslöjanden om att färdigmat som sägs ska innehålla nötkött men i själva verket innehåller hästkött har debatterats flitigt i media. Detta har även fått till följd att uppmärksamhet spridits kring problemet att det finns ljusskygga individer som köper upp billiga hästar under förespegling att det ska få det väldigt bra hos den nya ägaren, eller erbjuder sig att ta hand om hästar på foder, men sedan säljer dem direkt till slakt. Hur stort det här problemet är är svårt att få grepp om, men om man ser på följande statistik kanske det är en fingervisning om problemets omfattning?

Ett samverkansprojekt mellan hästnäringen, LRF och flera myndigheter har kartlagt hästlivet i Sverige. Resultaten visar på ett mycket stort glapp mellan känd slakt och det antal hästar som man kan beräkna dör varje år. Det finns cirka 360 000 hästar i Sverige och de lever i genomsnitt i 15 år. Karolina Thorell vid Hästnäringens nationella stiftelse, HNS, beräknar att mellan 18 000 till 23 000 hästar dör varje år.

– Men vi kan bara hitta 14 000 i statistiken och då har vi vänt på varje sten. Det är ett glapp på mellan 4000 och 9000 hästar varje år, säger Karolina Thorell. 4300 hästar slaktades legalt vid svenska slakterier år 2011 och blev livsmedel. Dessutom utfärdades 1122 tillstånd av länsstyrelser för att gräva ned döda hästar på av kommunen godkända platser. Till det kom drygt 6000 hästar som avlivades för att bli biomassa som uppblandat med träflis eldades upp i värmeverket i Karlstad. 1600-1700 hästar kremerades, men tusentals försvann helt enkelt utan att ge avtryck i statistiken.  (Läs mer om det här i SvD:s artikel)

Man beräknar alltså att 4000-9000 försvinner på annan väg och för dig som står i begrepp att sälja din häst billigt eller kanske till och med ge bort den – vill du vara säker på att din gamla trotjänare får avsluta sina dagar på ett värdigt sätt och inte sättas på en djurtransport med destination slakteri i sydeuropa – då får du antingen behålla den tills det är dags eller se till att göra slutet på det sätt som du själv vill att det ska sluta. Även om det kanske kostar en slant så bör du som djurägare ta ansvar för att hästens sista tid inte blir ett i lidande och trauma.

Har du följt nyhetsrapporteringen har du sett att hästköttsskandalen är spridd över stora delar av Europa. Det är inte bara ett problem att förpackningarna inte har rätt uppgifter på innehållsförteckningen, för att äta hästkött är ju inte farligt, även om många av etiska skäl väljer att låta bli. Ett stort problem är att det kött som använts inte kan garanteras vara ofarligt att äta. Medel som hästen får i sig, till exempel genom förskrivning av veterinär, har karenstider. Vissa medel, till exempel fenylbutazon får inte alls ha getts till en häst som ska gå till slakt och bli livsmedel. Men i till exempel England har det upptäckts just fenylbutazon i hästkött som sålts som livsmedel.

På Livsmedelsverkets hemsida kan man hitta återkallelser av livsmedel och där återfinns även nedanstående  klarlägganden angående “hästköttsskandalen”.

Varför är detta allvarligt?

Det är allvarligt när konsumenterna blir lurade. Det som står på ingrediensförteckningen är också det som ska finnas i varan. Konsumenten ska kunna lita på att märkningen stämmer. Ingen ska behöva äta hästkött mot sin vilja och utan att man vet om det.

Är hästkött farligt?

Nej, hästkött är i sig inte farligt. Men det finns konsumenter som absolut inte vill äta hästkött av etiska skäl och de ska inte riskera att göra det mot sin vilja.

Kan det finnas farliga ämnen i hästköttet?

Det finns en risk att hästkött som inte slaktats på ett godkänt sätt kan innehålla exempelvis läkemedel. Detta kontrolleras nu av både företag och andra livsmedelsmyndigheter. Om köttet är slaktat på ett godkänt sätt är det inte större risk än för annat kött. Hittills har inget hälsofarligt hittats i hästköttet i Sverige. 

Köttet verkar ha sålts i flera led. Hur kontrolleras det?

Varje företag ska kunna spåra sina produkter ett steg bakåt och ett steg framåt i varukedjan för att veta om fler varukedjor är påverkade.
Till varje livsmedelsföretag finns en kontrollmyndighet. Är många företag inblandade i en varukedja, blir det också många kontrollmyndigheter som behöver samverka på olika sätt.

 Vad är hästpass?

Alla hästar ska ha ett hästpass som visar dess identitet.  Dessutom måste alla hästar som fått sitt hästpass efter 2009 vara märkta. Många hästar är märkta med ett chip i halsen men frysmärkning förkommer också. När en häst kommer in för slakt måste slakteriet kontrollera hästens identitet mot uppgifterna i passet. Slakteriet måste också kontrollera att hästen inte blivit behandlad med läkemedel som innebär att den inte får slaktas för att bli livsmedel. Läs mer om hästpass via länken till höger.

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket startar nu provtagning av kött och köttprodukter som finns ute i butik för att kontrollera om de innehåller hästkött. I undersökningen ingår olika slags produkter och märken. Arbetet görs i samarbete med flera kommuner. Livsmedelverket sätter också igång ett långsiktigt arbete för att öka kontrollmyndigheternas förmåga att upptäcka och åtgärda matfusk av olika slag.

Livsmedelsverket kommer också att delta i den provtagning som EU-kommissionen föreslagit. Förslaget innebär:

• 2 500 provtagningar inom EU för att kontrollera vilken art köttet kommer från
• 4000 provtagningar på om kött innehåller läkemedlet fenylbutazon och av dessa 1500 på importerad häst och 2500 på hästar inom EU.

Sveriges andel av provtagningarna föreslås bli 100 på artidentifiering och 30 när det gäller fenylbutazon. Provtagningen ska göras under mars och rapporten till EU-kommissionen ska vara inne senast den 15 april. 
 

Hur går provtagningen till?

Totalt samlas cirka 100 prov in av kommunerna Malmö, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Eskilstuna och analyseras på Livsmedelsverket. Det som provtas är ätfärdiga livsmedel och halvfabrikat som köttfärssås, ravioli, lasagne, pannbiff, köttbullar, pasta bolognese, kebab, hamburgare och korv. I samtliga produkter ska den huvudsakliga köttråvaran vara nötkött enligt ingrediensförteckningen. 

De flesta proverna tas i dagligvaruhandeln och i de största butikerna men några prover tas i grossistledet för storshushåll. En kommun har i uppgift att provta barnmat. Provtagningen görs i samtliga stora butikskedjor och av så många märken som möjligt. 

Proverna ska skickas in till Livsmedelsverket senast 1 mars och allt beräknas vara klart 5 april. Livsmedelsverket rapporterar resultaten till EU-kommissionen.

Vad säger lagen?

Grunden i den europeiska livsmedelslagstiftningen är att den som producerar och säljer livsmedel också ansvarar för att dessa är säkra och rätt märkta. Det gäller i alla led i livsmedelskedjan – produktion, tillverkning, import, transport, försäljning och servering till konsumenten – och det gäller både stora och små företag.

Tänker ni polisanmäla företag som hittar hästkött i sina produkter?

Just nu är inte själva polisanmälan prioriterad. Först måste vi undersöka omfattningen av fusket, vi måste ta reda på vilka produkter och vilka företag det kan handla om. När vi har bilden klar beslutar vi hur en eventuell åtalsanmälan ska se ut.

Vad är en åtalsanmälan och hur går det till?

Den myndighet som är ansvarig för kontrollen av ett livsmedelsföretag kan anmäla till åklagare om man har grund att misstänka brott. Åklagaren bedömer om denna vill driva en förundersökning och sedan väcka åtal i domstol.

• Straff för livsmedelsbrott är dagsböter och företagsböter.
• För bedrägeri gäller brottsbalken och straffet är som högst två års fängelse.