Anders Josefsson – både ödmjuk och vinnare

Utåt sett är Anders Josefsson en mjuk och ganska lågmäld person. Det genomsyrar hans sätt i hanteringen av hästarna, hans träningsfilosofi och det sätt han förmedlar sin kunskaper på. Men bakom den softa fasaden bor en tiger, det har han visat om och om igen på Sveriges och Europas tävlingsarenor. För när det handlar om reining –  då vill Anders Josefsson vinna.

LR 4/2009
Text: Mia Kristoffersson

[private]

Vi börjar få många duktiga tränare i Sverige, men det finns bara en handfull som dessutom besitter lång erfarenhet, Anders Josefsson är en av dom. Hans intresse tog fart i början av nittiotalet efter ett angenämt möte med fransmannen  Yonell Esteval. Ett samarbete kring inridningen av en häst, väckte Anders intresse för westernridning. Yonell visade prov på en hantering och en logik i metoderna i träningen som Anders direkt fastnade för.
– Det hände så mycket i hästens utveckling på så kort tid och det var starten för mitt stora intresse. Fransmannen Yonell hade varit i USA och jobbat hos Joe Hayes, en av Bob Loomis protegéer, och det han hade med sig tillbaka till Europa var den nya moderna reiningen, vilken utvecklades just under denna period.
– Jag hade en väldig tur, som hamnade så rätt direkt. Det ena ledde till det andra och Anders åkte över till USA för att jobba och träna.
– Det var otroligt lärorika månader hos Joe Hayes.
– Det är en rad av omständigheter som gjorde att jag hamnade där jag hamnade och fick möjlighet att träffa rätt personer och på grund av det lära mig rätt från början.
– Det är jag väldigt tacksam för, säger Anders.
Väl hemma i Sverige blev det otaliga resor, jobbperioder och lärorika vistelser hos Yonell Esteval som vid det laget byggt upp en egen ranch nere i Frankrike. Nere i Europa träffade Anders Steffen Breug, som efter en tid kom att bli en god vän och förebild för Anders.
– Steffens sätt att träna både hästar och ryttare på är nog det sätt som jag tagit till mig mest av. Han är mjuk och möter alla problem i en ödmjuk och analyserande anda och det fastnade jag snabbt för.

Långsiktigt samarbete

Genom Steffens försorg åkte Anders över till USA igen. Denna gång till legenden Jack Brainard och hans son Jody Brainard i Oklahoma. När Anders kom tillbaka till Europa började ett långsiktigt samarbete och kunskapsutbyte med Steffen Breug.
– Steffen vinner inte jämt, men hans kunskap och erfarenhet har redan för länge sen visat sig stor då han matchar fram nya toppryttare ideligen.
– Det är jätteroligt att följa sina elever man blir otroligt stolt när dom gör bra ifrån sig. Exempelvis gick det otroligt bra för Ebba Lange i helgen som gick på Bökeberg. Det dröjer nog inte länge förrän hon kommer vinna över oss ”gubbar”. Fast det tar jag mer än gärna, skrattar Anders.

Anders karriär som tränare började redan 95-96

– Jag höll clinics och lektioner om vart annat, sen rullade det bara på. Under flera år jobbade jag 100% med hästarna och skötte ett heltidsjobb vid sidan av. Så nånstans där togs ett mer eller mindre omedvetet beslut om att bli heltidstränare.
Detta var i början på 2000-talet och Anders bedrev då sin verksamhet i Åkersberga utanför Stockholm men i takt med att verksamheten växte blev kostymen för liten och Anders flyttade 2004 verksamheten till Strängnäs där han kunnat bygga upp det som det ser ut idag, med stort ridhus på 22×65 meter en rejäl utomhusbana på 78×34 meter, 30 boxar, gästboxar och övernattningsmöjligheter för långväga gäster.
– Träningssäsongen har svängt lite, förut hade jag mest att göra under sommaren, men nu har jag mest under vintern. Det är på gott och ont, men i det stora hela passar det bättre in utifrån tävlingssäsongen. För det var svårt att hinna med att rida alla hästar som man skulle när man var borta så mycket som tävlandet kräver.
– Nu hinner jag bättre med, men tyvärr är det lite mer tungarbetat under vinterperioden. Men i det stora hela funkar det ändå bättre.
Anders har inte så mycket rena inridningar utan oftast handlar det om inridning och utbildning i kombination eller ren träning, men det är ungefär 50/50, berättar han.

Olika ryttare på clinics

När han anlitas för clinics är det oftast ryttare med olika discipliner, men det har aldrig varit några problem.
– Jag känner mig inte handfallen inför en pleasure-ryttare eller ens en dressyrryttare utan tvärtom känns det som att jag har nåt att ge dom också.
Och Anders är flitigt anlitad och har även elever som rider klassisk dressyr, men hans eget hjärta finns i reiningen och han har aldrig tvekat, det är det han vill hålla på med och det är den som alltid lockat honom.
Anders har genom åren samlat på sig en ganska diger meritlista när det kommer till tävlingsresultat.  Och på frågan vilka han värderar högst så toppar bland annat vinsten i Globen 2005.
– Det var riktigt roligt, men det finns många roliga minnen.
Och under samtalet så radas det upp några favoriter. Bland annat kom han tvåa på Bökeberg Challenge och vann en bil.
– Då var det lite mer ”Challenge”, säger han. Fina priser och bra vinstpengar lockar ju ett starkare startfält.
– Det såg man inte minst i Linköping då jag kom tvåa efter Rudi Kronstein, och blev Reserve Champion, till mångas förvåning. Där var det stora vinstsummor och det lockade hit hela europaeliten.
– Det blir mycket bättre reining när man lyckas samla så många duktiga. Man är tvungen att rida för fullt om man ska ha en chans.
Just i denna tävlingen så var det förhandstippat att matchen skulle stå mellan Rudi Kronstein och Volker Schmitt. Men Anders överraskade och den riktiga matchen blev Kronstein – Josefsson.

Roligt tävla i Europa

Anders berättar vidare att när det gäller meriter så tycker han att det är otroligt roligt att kunnat delta i så många stora tävlingar ute i Europa. Två VM och två EM har han hunnit med. Flera FEI-tävlingar, bland annat i Frankrike.
– Det är lite som en annan värld, organisationen och kontrollen är enorm, det är på nåt sätt mycket större.
Anders har fått flera bronsstatyetter och på ”lifetime earnings” ligger han för närvarande på ca 33.ooo dollar. I Sverige har vi endast tre ryttare på den nivån och det är förutom Anders, Peter Ljungberg och Rick Lemay.
För Anders har Europa alltid känts tillräckligt som tävlingsarena.
– Jag har ju varit över i USA och tränat i flera omgångar och är jätteglad för det, men jag trivs ju bäst här hemma så drömmen om att tävla i USA har aldrig riktigt funnits.
– Vi har en lite annan tradition gällande hästar i Europa och den ska vi ta vara på, då får vi det bästa av två världar.
För dörren står tävlingar i Norge, dit Anders åker med ett par norska hästar han har i träning och sedan blir det EM med Silver N Hickory, Starlight Slim och eventuellt Cut From A Diamond.
– Det hade varit skönt att bara rida två hästar i samma klass, men det beror ju på, blir det ett stort startfält funkar det med tre, men blir det ett mindre hinner man inte riktig ladda om emellan. Men vi får se när vi är där. Nu är det först Norge som gäller, avslutar Anders.

Vill du komma i kontakt med Anders hittar du honom via hans hemsida www.aajwestern.com

[/private]