Cowhorsetränaren Robert Lagergren

Robert Lagergren visste redan när han var liten att han ville bli cowhorsetränare. Idag har en egen anläggning under uppbygg­nad, flera träningshästar och ännu fler på väg. Trots ungdomen besitter han både erfarenhet och kunnande.

Text och foto: Mia Kristoffersson

[private]

Robert växte upp på ett säteri utanför Hjo. Pappa hade biffdjur och inte så långt därifrån bodde en kille som heter Per Larsson, jo den Per Larsson. Per ville  träna på kalvar och Roberts pappa som tyckte det verkade praktiskt att flytta och skilja djuren med häst, blev intresserad och ville lära sig mer. Roberts mamma som var hästfrälst sen länge hade redan satt Robert i  ridskola vid 3-års ålder. Men när Robert som 4-åring träffade Per, bestämde han sig för att ridskolan nog inte var något för honom som skulle bli cowhorsetränare.
Sin första ponny, Rocky en korsning mellan shettis och russ fick Robert tidigt. Duon blev som ler- och långhalm och det dröjde inte förrän de syntes ute på tävlingsbanorna tillsammans. När Roberts ben blev för långa för Rocky ersattes Rocky av  en paint/welsh-ponny som han tränade och tävlade flitigt. Hemma hos familjen Lagergren hade ett gemensamt intresse för westernridningen växt fram och det stod inte på förrän det fanns en quarter, en helbror till Docs King Calibar, hemma i stallet. Tiden gick och ännu en quarter köptes in, en valack efter Golds Rebel Charm.


Fokuserad som få

Barndomens drömmar ersattes så småningom av en greppbar målsättning men fokus var fortfarande att bli en duktig cowhorsetränare och ryttare. Robert fick som 18-åring jobb hos Staffan Nielsen och köpte under den tiden en häst av Per, Staffans bror.
Detta blev en period av mycket arbete, utbildning och flera fina framgångar på dom svenska tävlingsbanorna tillsammans med Colonel J Frost. På meritlistan från den tiden hittar man bland annat  ett SM-guld i reining och i cowhorse, ett silver i cowhorse på Quarter SM och samma år blev Robert Jr Cowhorse World Show qualifier.


USA hägrade

Robert som visste att om han skulle bli riktigt bra på det här måste han åka och jobba ett tag på andra sidan Atlanten. Med lite tips från en kompis, var destinationen klar.  Väskan packades och Robert var på väg till Wade Reaeny i Rupert Idaho.
På flygplatsen väntade och väntade Robert på att bli upphämtad av Wade, enligt överenskommelse. Efter ett telefonsamtal till Wade fick Robert veta att pickupen hade gått sönder, men att Wade hade ordnat så att en kompis skulle komma och hämta honom, No worries.
Efter ett tag dök en kille upp, välkomnade Robert och presenterade sig som Jake Telford, friend of Wade Reaeny. Robert och Jake fann varandra och när Wade och Robert träffades på en tävling någon vecka senare bestämde de gemensamt att Robert skulle vara kvar hos Jake i Caldwell strax utanför Boise i Idaho istället. Robert var nöjd såklart, Jake Telford hade mycket att lära ut och USA blev en hård men rolig och nyttig skola för framtiden.
Hos Jake fick Robert rida alla sorters hästar i alla nivåer och det var inte bara i cowhorse. Jake som även är en duktig teamroper både tränade och tävlade vissa av hästarna i detta under tiden som Robert var där.
Efter totalt  ett år och sex månader fördelat på två turer, tyckte Robert det var dags att åka hem till Sverige för att pröva sin vingar som tränare på hemmaplan. Som en galant avslutning på tiden hos Jake blev Robert tvåa i BridleHorse på Central Idaho Futurityt.
Den mångåriga planen började ge frukt och precis hemkommen från USA fick Robert sin första häst i träning. Det var Picaboo Catalyst som då ägdes av Liz Techsel. Robert kände Picaboo sen tiden hos Staffan, där hästen funnits i träning. Robert tävlade Picaboo lite grann under 08-09 och vann bland annat reiningen på Bökeberg Challenge och flera herdworks under 09. Under 09 såldes Picaboo, men Robert fortsatte att träna honom en tid för den nya ägarens räkning.


Byggnation på schemat

2009 innebar inte så mycket tävling för Robert. Fokus har legat på att få ordning på den nya gården, cutting pen och ridhuset är färdigt. Det som dragit ut på tiden har varit bostaden, och när den nu är färdig återstår bara den stora utomhusbanan att anlägga.
Våren ser ljus ut och Robert har flera hästar inbokade för träning, tävling och inridning.
I framtiden kommer det köpas in några bra ston och kanske en hingst, för att kunna avla fram lite egna cowhorse­hästar. På önskelistan står ”Rooster”-blod eller varför inte lite Gray Starlight… Men nu är det 2010 som gäller och det är full fart framåt.

Mer info: www.reinedcowhorse.se

[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *