Embryotransfer

För ston som har problem med dräktighet eller för att få avkommor från ston i aktiv tävlingskarriär samt för att få fler avkommor från särskilt intressanta ston – Embryotransfer kan vara lösningen.

LR 2/2008
Text: Ursula Palm, Håkan Palm

[private]

Embryotransfer (ET) kan definieras som överföring av ett befruktat ägg (embryo) från livmodern hos ett givardjur (donator) till livmodern hos ett mottagardjur (recipient) med synkroniserad ägglossning (ovulation).
Den första embryotransfern gjordes på en kanin för mer än 100 år sedan, men denna form av reproduktionsteknik utvecklades inte för häst förrän under den tidigare delen av 1970-talet och började inte bli utbredd som avels-instrument i USA förrän under senare delen av 1980-talet. För svenskt vidkommande är användningen av ET ännu i sin linda.
Vidare tillåter inte alla avelsförbund att ET används som avelsinstrument. Det är därför mycket viktigt, att du kontaktar ditt avelsförbund för att få reda på de senaste reglerna som gäller för just din hästras.

Syfte

Huvudsyftet är att bättre kunna utnyttja ett avels- och/eller prestationsmässigt överlägset sto.
Tekniken kan exempelvis användas:
• På äldre, särskilt värdefulla ston, som har problem med resorption av konstaterade dräktigheter
• På ston i aktiv tävlingskarriär
• För att fler avkommor från särskilt intressanta ston
• För att i vissa fall kunna få avkommor från ston som annars är att betrakta som infertila eller som av andra skäl (t.ex. fysiska) inte själva kan bära fram ett föl.
I detta sammanhang är det också värt att beakta stoets värde. Hingsten och stoet bidrar  som bekant till lika delar till fölets arvsanlag. Men medan vissa hingstar idag med hjälp av artificiell insemination (AI) under en livstid kan lämna upp till 1000 avkommor efter sig, tillhör det ovanligheter att ston får fler än 10-15 föl under sin livstid. För tävlingston är i allmänhet denna siffra avsevärt lägre. Efter en lång tävlingskarriär är det dessutom långt ifrån säkert att dessa ston främst till följd av hög ålder, överhuvudtaget går att få dräktiga. Vad detta betyder för avelsarbetet i stort, men framför allt för den enskilde stoägaren behöver knappast ytterligare kommenterad.

Men etiken då…

Några av de vanligaste argumenten mot ET är att det är onaturligt, medför massproduktion och är dyrt. Rösterna om onaturlighet höjs inte sällan från personer som samtidigt accepterar AI, vilket ju betyder artificiell dvs. konstgjort insemination… ET har ingenting med genmanipulation o.dyl. att göra. De hormoner som används vid ett ET är kopior av stoets egna hormoner och de avkommor som denna teknik produceras efter ett och samma sto är inte mer lika varandra än andra syskon eller halvsyskon. Risken för massproduktion har vi delvis redan berört. Många hingstar som verkar i aveln har idag 100-200 ston till betäckning per säsong, medan ett sto genom ET kan lämna 1-3 föl under samma tid.
Kostnaden motiveras framförallt av ett ET är mycket arbetskrävande om resultat ska bli det förväntade. Vidare krävs särskild kunskap, utrustning och erfarenhet i jämförelse med ordinär avelsteknik. Slutligen ska kostnaden ställas i relation till det förväntade värdet på avkomman, men också till alternativen, dvs. i många fall färre eller inga föl alls.

Val av donator, recipienter och hingst

Vad som styr vilka ston som kommer att användas som donatorer är i mångt och mycket den enskilde stoägarens ensak och i allmänhet kan stona sorteras in under någon av de tidigare nämnda kategorierna. Av olika skäl, främst gynekologiska, är dock inte alla ston lämpliga som donatorer. Det är också väsentligt att som stoägare vara klar över, att olika kategorier av ston har varierande förutsättningar för att kunna producera friska och överförbara embryon. I förlängningen påverkar detta givetvis också möjligheterna att erhålla dräktigheter/föl.
Vi rekomenderar att minst 2 ston per donator ställs till förfogande som recipienter i samband med ET. Dessa ston ska vara 3-10 år gamla, vara lämplig storlek (i förhållande till donatordjuret), ha gott reproduktionsstatus och stabilt lynne.
Hingstvalet slutligen, är upp till stoägaren, dock bör i möjlighet mån fryst sperma undvikas. Färsk eller kyltrasporterad sperma efter högfertila hingstar ökar väsentligen chanserna för att livskraftiga embryon ska produceras.

Utförande

All ET börjar med att såväl den tilltänkte donatorn som recipienterna genomgår gynekologisk undersökning och förhoppningsvis godkänns för det avsedda syftet. Utifrån de fynd som gjorts läggs sedan en plan upp och individuella behandlingsprogram upprättas. I korthet kommer därefter donatorn och recipienterna att behandlas (synkroniseras) för att samtidigt ha ägglossning (ovulation) vid en bestämd tidpunkt. Donatorn semineras i samband med högbrunst på vanligt sätt och cirka en vecka senare utförs själva embryonsamlingen. Denna kan i huvudsak beskrivas som en livmodersköljning, men all sköljvätska filtreras. De närmaste påföljande arbetsmomenten utförs under mikroskop och innefattar uppletning och tvättning av embryot, bedömning av utvecklingsgrad och kvalitet samt överföring (laddning) av embryot till inläggningsutrustningen. Alla dessa moment måste ske mycket snabbt, eftersom embryot måste vara inlagt i den utvalda recipienten inom högst en timme från urspolningen för att maximera dräktighetsresultat på cirka 70% förväntas.

Övriga faktorer som påverkar dräktighetsresultatet

• Säsong – resultaten är ofta bättre under senare delen av avelssäsongen
• Embryokvalitet
• Stonas hull och allmäntillstånd
• Teknik, erfarenhet och skicklighet hos den/de som utför ET på ditt sto har också betydelse för resultatet.

Läs mer på: www.equimed.se

[/private]