Loren manar hästen fram mot Brian. I det läget vill mustangen rusa förbi, men till sist tar han ett steg, får belöning av Tarp, och ett steg till. Snart är han framme hos Brian och låter sig bli klappad och struken på huvudet. Ögonblicket när hästen ger efter och inser att beröringen av huvudet är acceptabel är nästan magiskt. Där finns en brytpunkt, varefter allting går lättare.
En verklig historia. Ett gäng interner, de flesta nybörjare, ett antal orörda mustanger som ska tämjas för att räddas från ett värre öde och en rå stämning mellan fångarna som ska ändras med hästarnas hjälp. Allt man kan önska för att man bara ska vilja läsa vidare i Willy Klaesons nya bok om fängelsehästarna.
I boken får man ta del av 147 fotografier som är helt fantastiska.
Willy Klaeson är journalist och författare till boken Fängelsehästarna som just utkommit på Bokförlaget Mormor. Han tillbringade fyra månader i fängelset i Carson City, Nevada för att i text och bild skildra interner som försöker tämja mustangerna.
Vildhästprogram finns i fyra amerikanska fängelser. Förutom i Nevada tämjer interner mustanger i Wyoming, Colorado och Oklahoma. Under 25 år har ungefär 5 000 hästar tränats av lika många interner.
Närmare 32.000 vilda hästar och 5.800 åsnor strövar fritt i delstaterna Nevada, Kalifornien, Oregon, Wyoming, Utah, Montana. Idaho, Arizona och New Mexiko enligt siffror som Bureau of Land Management, BLM, tagit fram. Fler än hälften finns i Nevada. BLM, en vilt- och markvårdande myndighet underställd USA:s inrikesdepartement, håller 50.000 infångade mustanger i förvar till en kostnad av motsvarande en halv miljard kronor årligen. Förvaren fylls hela tiden på, eftersom uppemot 8 000 hästar samlas in varje år i helikopterdrivningar, med hänvisning till slitage på naturen och att tillräckligt med mat inte finns att tillgå.
Aktivisterna försöker förhindra att vilda hästar skickas till slakt. BLM hävdar att hästar inte slaktas, men djur som lever på delstatsmark – till skillnad från de som befinner sig på BLM:s områden – kan säljas på auktioner till så kallade “kill buyers”.
Vildhästprogrammet i fängelset har dubbelt syfte. Dels har hästarna möjlighet att hitta ett hem där någon bryr sig om dem, dels hjälper djuren internerna till en möjlig rehabilitering. De hästar som väljs ut har en chans att få det bra hos vänliga människor.
När chefstränaren Hank Curry tagit ut 22 hästar börjar träningen. Han plockar alltid ut några reserver eftersom alla hästar inte går att tämja.
En grå häst, som kallas Phantom, visar sig riktigt besvärlig. Han tilldelas Fred Winkler, en lång, mager kille från Elko som sitter inne för att ha stulit vapen och försökt sälja dem. Fred försöker få Phantom samarbetsvillig, men lyckas inte. Gång på gång vänder Phantom baken mot Fred och hotar.
-Holy shit, utropar Fred, han vill bara slåss.
Fred är utpumpad och hästen går efter några dagar vidare till Chad Fairchild, en ärrad slagskämpe som råkar i trubbel när han dricker.
-Egentligen är jag typen ”Yes ma’am, no ma’am”, men när jag kommer till en bar blir det problem.
Chad arbetar som cowboy i det fria och får uppgiften att tämja Phantom. Det blir en envig där Chad och hästen ger och tar. Phantom slår gång på gång mot Chad, som träffas på ena handen.
-Det gör inget, jag har råkat ut för värre saker, säger han.
Till sist får han röra vid Phantom, men hästen tycker inte om det.
Hank Curry har sett allt från sin upphöjda kontorsbyggnad, ett bättre skjul som också används för reparationer av den begagnade utrustning som skänks till Stewart Camp, eller köps in billigt.
-Den här hästen får inte vara kvar i programmet, säger han. Vi ska erbjuda allmänheten säkra hästar, och han är inte säker. Stöter han på en person utan hästvana kommer han att ta överhanden och kan sparka igen.
Mer om Fängelsehästarna kommer i ett kommande nummer av LuckyRider!