LuckyRider besöker Trumvallen Ranch i Vemdalen
Text och foto: Lena Holmgren
Långt där borta ser ni Helags och Predikstol´n. Ännu längre bort syns Härjångsfjällen, Storådörren och Hovvärken, säger Johan och nämner fler berg vid namn medan han pekar med hela armen över den böljande horisonten.
Vi, åtta gästryttare på besök i den Härjedalska fjällvärlden under fyra dygn, är helt betagna av de milsvida vyerna och den överväldigande rymd som omger oss. Tystnaden är total, om man bortser från knarrande westernsadlar och dämpade hovtramp. Outtröttligt har våra fyrbenta följeslagare burit oss över blötmyrar, stock och sten upp till denna unika plats, tusen meter över havet. Nu njuter de stillheten precis som vi och man vill stanna tiden för en stund. Känslan blir väldigt påtaglig här uppe, att vi är så små och samtidigt del av något större.
Som en god gammal vän
I slutet av en grusväg, inbäddad i orörd vildmark och med fjällen nära inpå ligger Trumvallen Ranch, knappa två mil norr om Vemdalen. Omålade staket och trähus, med inspiration från den amerikanska västern, smälter in som hand i handske i det vackra landskapet. Här bor Johan Persson och Hanna Högberg. Tillsammans driver de guidade fjällturer till häst och även rancharbete med boskapsvallning ingår i verksamhetens attraktiva utbud. Hela atmosfären välkomnar som en god, gammal vän när jag, efter många mils tröttande bilkörning, anländer till Trumvallen Ranch på måndagskvällen den 4 augusti.
Johan och Hanna tar emot med varma leenden och redan efter en kort stund känns det nästan omöjligt att inte tycka om detta trevliga värdpar. Runt benen svassar unghunden Chap, en engelsk setter som ska bli kung på ripjakt, avslöjar husse. Paret Helena och Jocke från Rättvik har också precis dykt upp. Tillsammans ska vi snart bege oss till övriga ridgäster på campen en bit bort. Men först hinner vi sitta ner en stund på boningshusets mysiga veranda där Johan och Hanna informerar om kommande dagars upplägg.
Vilket gäng
På en hagförsedd sluttning två kilometer från Trumvallen ranch ligger Näsvallen. Strax intill en damm samsas en grupp timrade stugor som väcker tankar om nygräddade våfflor och hjortronsylt. I denna idyll ska vi ridgäster husera. Helena och Jocke får en egen liten stuga. Själv ska jag dela storstugan med fem garvade karlar, samtliga i mogen ålder och lite till. Det är härligt sarkastiske MC-knutten Åke från Varberg, positiva Kjell från Huddinge, ordningsamme Lars från Kållered, berättartalangen Lollo Nilsson, tidigare ägare av välkända westernanläggningen Jultorp ranch och så underfundige Sigge, äldsten i gruppen och medlem i Göteborgs mustaschklubb. Vilket gäng! Hur ska det här gå? Alldeles utmärkt kommer det att visa sig. Bara en sådan sak som att Sigge fullständigt och hejdlöst bryter sitt tjugoåriga löfte om att aldrig skratta på bild får stå som bevis för den härliga kamratskap vi utvecklar under våra dygn tillsammans. Inte ens nattliga snarkningar med andningsuppehåll eller stugans anspråkslösa enkelhet utan el och vatten kan lägga nämnvärd smolk i bägaren.
Läs hela reportaget i LuckyRider nr 7!