Gifte sig i Las Vegas

När Emil och Anja Karlsson på Mon Quarter Horses i Tidaholm tänkte köpa in en välutbildad reininghingst från Tyskland kom Emil istället hem med ett avelssto.  Det blev deras smala lycka.

NR 1/2009
Text och foto: Anna M Lönedal

[private]

Emil Karlsson släppte inte tanken på att skaffa en bra reininghingst. Att  han handlat det tyska avelsstoet med hjärtat innebar att han fick skaffa en ny budget för en hingst – men det skulle visa sig bli paret Karlssons smala lycka. Den unge Cody B Oakies Pride köptes in och helt otippat visade han sig ha oanade talanger.
Reining är en ridgren som lockar människor på många olika sätt. En del köper en egen häst och lägger all sin energi på att få till de där djupa stoppen eller snabba spinnarna. Några drömmer om att själva en gång få känna känslan i en riktig sadel istället för från läktaren medan andra gärna sitter där och njuter av skådespelet av att se en vältränad häst lyda minsta signal från sin ryttare.
Oavsett vilket så handlar det om en populär sport som kan liknas vid en gigantisk industri världen över. En industri som baseras på ett gediget avelsarbete i samband med beridare som är duktiga nog att få fram de prestationer hästarna i en del fall är födda med.
Det krävs en stor prislapp för att få plats med alla nollor bakom första siffran om man vill köpa sig en plats i solen i form av en redan tävlad och välutbildad reininghäst. Sedan gäller det att kunna rida den också. En välutbildad häst vet nämligen precis var alla kryphål finns och kräver sin ryttare för att inte de kontrollknappar som någon satt dit ska rosta igen.

Där man minst anar

Om man har ekonomin och är så duktig att man kan köpa en skolad häst och hålla den kvar på toppen kan det för somliga vara en genväg till ära och framgång.
Många får dock hitta andra sätt och ibland har turen ett finger med i spelet. En oslipad diamant kan nämligen finnas där man minst anar. Det är Emil och Anja Karlssons quarterhingst Cody B Oakies Pride ett gyllene exempel på.
– Det var riktigt roligt faktiskt. Först åkte jag till Tyskland för att köpa en utbildad hingst men jag kom hem med ett avelssto. Så hittade jag Cody i Markaryd av alla ställen och körde honom till Joakim Pettersson i Falköping för inridning och utbildning, säger Emil Karlsson.
Cody var vid det här laget tre år och knappt sadeltam. Tre år är en ung ålder på en häst men i reiningsammanhang är de ofta inridna vid det här laget.
– Vi hade tur för säljaren hade försökt lämna bort Cody i träning men inte fått någon plats så han sålde honom till oss istället. Vi tänkte att det kanske kunde bli en hyfsad häst till mig som amatör i alla fall, säger Emil Karlsson.
Joakim Pettersson satte igång med inridningen under senvåren 2006 och redan i slutet av sommaren samma år vann Cody sin första AQHA reiningklass.
– Han vann eller placerade sig på alla tävlingar vi åkte på trots att han fått ett rejält hugg av en annan hingst på gården som lett till att han fick stå en del under den här perioden, berättar tränaren Joakim Pettersson.

Stor talang

Sedan började hjulen snurra ordentligt. Först förstod nog varken Emil eller Anja vad det var för häst de köpt men efter seger på seger började det långsamt gå upp för dem att Cody var mer än de någonsin vågat hoppas på. Under de senaste två tävlingssäsongerna har han nämligen vunnit eller placerat sig i större delen av de klasser han startat i.
– Förra tävlingsäsongen vann han alla AQHA:s reiningklasser för juniorhästar utom en och han är med på deras topp tio lista, kanske till och med bland topp fem, säger Joakim Pettersson.
Cody har också erhållit titeln AQHA Superior Junior Reininghorse och har lyckats tävla sig till över 60 AQHA-poäng under endast två tävlingssäsonger vilket i nuläget gör honom till en av Sveriges mest framgångsrika hästar i den här grenen.
– Det roligaste av allt tycker jag är att det är Jocke som gjort allt jobbet. Cody är helt svensktränad och det är väldigt unikt. Många av de andra tränarna sitter på hästar i mångmiljonklassen och ingen trodde väl att vi skulle ha en chans mot dem, säger Emil.

Träning och vila

Joakim Pettersson förstod emellertid ganska tidigt att hästen hade talang utöver det vanliga. Men Cody tänkte inte ge honom allt han hade helt gratis och Joakims telefonräkningar till tränaren Jimmy Flores i USA blev under en period ganska stora.
–  Jimmy har hjälpt mig mycket under åren och det är väldigt bra att kunna ringa honom när man behöver ett råd emellanåt. Jag har fått jobba för att få Cody dit han är nu men inte mer än vad man får göra med de flesta hästar egentligen. Det handlar också om att rida ihop sig med hästen och lära känna den så att man vet hur den fungerar när man väl kommer ut på tävlingsbanan. Ska det gå riktigt bra i en klass måste man till exempel ha koll på hur just den här individen behöver ridas fram, säger Joakim Pettersson.
Enligt Joakim räcker det dock inte bara med en god framridning för att få till de bästa ritterna utan också en långsiktig planering mot ett väl uppsatt mål med tävlandet.
– Enligt min uppfattning måste man våga släppa tanken på att det är viktigast att vinna varje gång. För mig handlar det om att få hästen solid på tävlingarna ihop med att den förhoppningsvis både ska hålla och ha viljan att tävla länge. Jag har som alla andra gjort mina misstag under åren men också lärt mig av dem därför kan jag ibland bara gå in och skola hästen i en klass istället för att satsa på vinst, säger Joakim Pettersson.
Vinterhalvåret spenderar Cody hemma hos Emil och Anja. Då är det dags för vila och kanske en och annan skogstur för att hålla konditionen igång.
– Cody kan sina grejer. Min filosofi är inte att sitta och nöta på dem utan att istället bygga upp andra bitar. Det är till exempel väldigt sällan jag stopptränar en häst hemma som redan kan stoppa bra utan jag ser till att bibehålla det den kan och arbeta med det den behöver bli bättre på, säger Joakim Pettersson.

Kungligt amerikanskt

Hemma hos Emil och Anja Karlsson finns dock fler amerikanska quarterhästar än Cody B Oakies Pride.
Att Anja håller på med den här rasen är inte konstigt alls då hennes mamma Margareta Johansson är en av de första som började importera westernhästar till Sverige, varav många just amerikanska quarters.
– Jag växte upp ihop med quarterhästar och jag har alltid gillat deras lynne och egenskaper så för mig är det den här typen av häst som gäller, säger Anja.
Att Emil över huvud taget är en hästkille och inte satsar på hästkrafter under motorhuven är mer förvånande då han alltid haft ett intresse för amerikanska bilar.
– Ingen av mina föräldrar är lantbrukare men jag ville bli bonde och jobba med djur och så blev det hästar och hovslageri, säger Emil.
Emils beridarkarriär började dessutom faktiskt i sadeln på en riktig kunglighet.
– Nästan i alla fall. Jag var ute hos en arabhästuppfödare här i trakten och red rätt ofta. Ett av stona som hette Chadidja skänktes senare till drottning Silvia, säger Emil

Trevliga hästar

Emil och Anja träffades genom sitt gemensamma quarterhästintresse på en träningsclinic i Skara den förste april för snart tio år sedan.
– Ja, man kan säga att det var ett trevligt aprilskämt som ledde till att vi stack till Las Vegas och gifte oss i slutänden. Fast egentligen använde vi det som ursäkt, båda ville åka till USA och kolla på hästar, säger Anja.
Nu bor paret på en gård utanför Tidaholm tillsammans med barnen Kevin, Esther och Alma.
– Och en hög med hästar och hundar, skrattar Anja.
På gården finns än idag hingsten Golds Rebel Charm som kom till Sverige i början av 1990-talet.
– Han har varit med länge och har snart hundra avkommor, säger Anja.
En av de avkommorna är den treåriga Mons Pistol Pep. Tanken är att han ska ta över avelsarbetet efter sin pappa när den dagen kommer.
– I nuläget håller vi på att tävla fram honom och vi tror mycket på honom, säger Anja.
Han är också för något år sedan inkörd av en duktig tränare på Axevalla travbana i Skara.
– Det var en och annan som höjde på ögonbrynen när den här gula hästen kom travandes framför sulkyn på travbanan, skrattar Emil.
Hos Mon Quarter Horses ligger fokus på att avla fram trevliga hästar som ska passa till amatörryttare såväl som till proffs.
– Ett mål för mig är att jag kanske ska tävla Cody framöver men det får vi se hur det blir med det. Nu ska han få sin Working Cowhorse utbildning också så jag har god tid på mig att vänja mig vid tanken, säger Emil.

Mer info: www.monqh.se

[/private]