Göran 100%

– Bland hästar, kor och likasinnade människor föll pusselbiten på plats. Lucky Rider har träffat tävlingsryttaren och cuttingtränaren Göran Lindström, en av de drivande vid  QL Training Center på Okna Ranch.

LR 7/2008
Text och foto: Lena Holmgren

[private]


Fram till slutet på 1900-talet fanns det mjölkkor på Ökna gård utanför Tystberga i Sörmland. Nu trampas marken åter av klövar. Gården har bytt namn till Okna Ranch och boskapen har fått en helt ny uppgift. Genom att bidra med sitt nedärvda flockbeteende fyller de sin funktion i rollen som träningsobjekt inom westernridningens alltmer populära boskapsgrenar.


Anamma westernkultur

Runt om i Sverige finns en handfull rancher som erbjuder träning på boskap, Okna Ranch är en av dem. Här driver tävlingsryttaren och cuttingtränaren Göran Lindström företaget QL Training Center tillsammans med sambon Therese Queckfeldt och kompanjonerna Anna Mulari och Maria Liem. När Lucky Rider besökte Okna Ranch i somras var Anna och Maria bortresta men Göran, Therese och stalltjejerna höll ställningarna på ranchen.
I änden av en mäktig ek-allé ligger gårdsbebyggelsen vackert placerad med fina omgivningar och kuperad hagmark inpå knutarna.
– Vi har arrenderat Okna Ranch sedan början av 2007 då vi flyttade vår verksamhet hit. Ägaren Sven- Åke Andersson hade under flera år drivit westernridskola här. När vi tog över anläggningen var den därför redan anpassad för vår verksamhet, berättar Göran under tiden vi traskar ut till en hage med avelsston och månadsgamla föl.
Han är iklädd en blåvitrutig skjorta, jeans och väl ingångna boots. Under solglasögonen är blicken blå. En lätt haltande gång och avsaknaden av en tand ger ett något garvat intryck. Framme i den vidsträckta hagen söker nyfikna hästar vänskapligt upp honom. Scenen kunde lika gärna vara tagen från den amerikanska western. Jag måste fråga Göran om han ser sig själv som en svensk cowboy?
– Ha ha, skrattar han under den vita cowboyhatten, Jag skulle gärna vilja vara en. Idag gillar jag det mesta från den livsstilen. Men om någon hade kikat in i kristallkulan för femton år sedan och sagt att jag skulle komma att anamma den amerikanska westernkulturen hade jag bara garvat och sagt, no way! Den fanns helt enkelt inte på min världskarta då.


Pusselbit på plats

Den forne storstadsbon berättar om ett långt förflutet inom restaurangbranschen. Han har varit chef för Café Opera och under åttio- och nittiotalet var Göran med om att grunda flertalet restauranger i Stockholms innerstad. En spännande och rolig tid, men sena nätter, stort ansvar och mycket stress tog på krafterna. Efter tjugo år i branschen synade han sin tillvaro under lupp och bestämde sig för att nu fick det vara nog.
– Jag saknade något i mitt liv men kunde inte ta på vad det var. Hästar hade alltid betytt väldigt mycket för mig, jag förstod bara inte i vilken grad eller vad jag kunde göra av det. I takt med att jag började läsa böcker om westernridning och hästhantering föll pusselbiten på plats.
Göran bytte ut storstadens krogkvarter mot ett liv på landet. I en ålder av fyrtiofem har de flesta hästkarlar hunnit skaffa sig bred erfarenhet och kunskap i relationen till hästar. Det var först i den åldern Görans intresse startade på allvar. Han åkte över till USA, lånade och investerade i fyrbenta läromästare, studerade duktiga ryttare och red för olika tränare, såsom Styrbjörn Persson.
– När jag ger mig in i något är det etthundratio procent som gäller. Jag är vetgirig och vill lära mig allt.


”Det slår allt”

Det var westernridning i allmänhet och boskapsgrenen Cutting i synnerhet som lockade. Men för att bli framgångsrik i Cutting måste man kunna kor såväl som hästar.
– Det närmaste jag hade kommit kor tidigare var mjölkpaketen från Arla, skrattar Göran.
Med andra ord var den nya utmaningen ganska stor. Fast han har alltid gillat utmaningar. I sin ungdom var Göran skidlärare och tävlade i slalom, störtlopp och friåkning. Med superlativer beskriver han den frihetskänsla som skidåkningen gav men ännu mer måleriskt beskriver han sitt nuvarande elixir.
– Att sitta på en duktig cuttinghäst och känna dess power, att uppleva hur den på eget initiativ slingrar sig som en orm för att spegla kalvens tvära kast, att känna att man har kontroll och balans, att man är ett med hästen, det slår allt, säger Göran euforiskt.


Känslorna svämmade över

Kanske har han en naturlig fallenhet för ridning. Idag är Göran femtiofyra år och på mindre än ett decennium har han avancerat ordentligt inom en av westernridningens absoluta Rolls Royce grenar. I två rymliga glasmontrar på en av väggarna i stallet finns priser som talar sitt eget språk. Med quarterhästen Solanos Little Tivio hade han sitt genombrottsår 2007. Tillsammans vann ekipaget EM i junior Cutting och de kom trea i open klassen på de tyska mästerskapen.
– När de ropade upp mitt namn inne i den mäktiga arenan på EM i Kreutz och sa att jag hade vunnit svämmade känslorna nästan över, medger han.
Det finns människor som säger att bara man har en bra häst så går det att vinna. Göran menar att det är fel, i alla fall när det gäller cutting. Ryttaren måste snabbt kunna läsa kalvens rörelser och vara följsam och smidig i sadeln för att inte störa hästen i sitt arbete.
En stor hjälp i framgången har varit och är fortfarande den holländske cuttingryttaren Paul Derrez. Han är ett stort namn inom såväl cutting som team penning och har flera champion-titlar i dessa grenar. Paul kommer till Okna Ranch och QL Training Center ungefär en gång i månaden för att hålla clinic. Genom honom kommer också flera av ranchens välstammade Quarterhästar.


System med feedback

Det råder en avslappnad atmosfär på anläggningen. Dörren till stallets kafeteria står på glänt mot den soldränkta gårdsplanen. Här skuttar söta kattungar ut och in. Stalltjejer i kornblå t-shirts med QL-logga på ryggen hämtar träningshästar från hagen. De dagliga sysslorna utförs i lugn takt och efter vissa klarlagda mönster. Alla inblandade vet vad som ska göras.
Göran verkar vara en rättvisans man och vill inte framhålla sig själv alltför mycket. Han är noga med att ge sina kompanjoner och de anställda rikligt med komplimanger.
– Vi som driver QL Training Center kompletterar varandra väldigt bra. Det vi har gemensamt är ett genuint intresse för hästar. Utöver det skiljer vi oss på en del plan men på ett positivt och framför allt konstruktivt sätt. Vi har ett system där vi ger varandra feedback vilket är oerhört viktigt för den fortsatta utvecklingen, menar han.


2001 – premiär på flera sätt

QL Training Center grundades 2001 och har verkat i både Strängnäs och Malmköping innan flytten gick till Okna Ranch. Idag finns det sjuttiofem hästar på gården.
Ridskolehästarna är femton stycken och ägs fortfarande av Sven-Åke Andersson, trettiofem är egna och resten inackorderingar. Utöver stallets trettioen boxar så har man tre lösdrifter med femton hästar i varje. Rundcorall, cuttingmaskin, vindlande ridvägar, stor utepaddock och ett ridhus på 90×30 meter gör anläggningen väl lämpad för den verksamhet som bedrivs här.
2001 var inte bara året då QL Training startade, det var också året som Göran, tack vare hästarna, fann sin stora kärlek i Therese Queckfeldt, 38. Båda hade barn sedan tidigare men tillsammans är de idag fosterföräldrar åt barn vars start i livet inte har varit helt självklar.
– Therese är en omtänksam själ med stor förmåga att känna av hur en individ mår, oavsett om det gäller djur eller människor, intygar Göran.
I rollen som stallchef värnar Therese om alla hästars välmående på gården. Hon är intruktör i natural horsemanship och sköter dessutom det mesta med QL Trainings avelsarbete. Maria Liem och Anna Mulari ansvarar för den administrativa och ekonomiska biten medan de anställda stalltjejerna Michelle och Nadja gör allt ifrån att mocka boxar till att rida hästar.
Göran själv tillbringar mycket tid i sadeln och tränar i genomsnitt fem hästar om dagen. Han håller clinics och kurser och besöker tävlingsbanorna så ofta möjlighet ges.
– Min ambition är att tävla varannan månad ute i Europa och varannan här i Sverige, säger han.


Lockande verksamhet

Tävlingar i all ära, men det är framför allt sysselsättningen på ranchen som är den inkomstbringande.
QL Training Centers verksamhet innehåller allt från utbildning i western- och boskapsridning till avel, turridning, clinics, kurser, ridläger, tävlingar, in/tillridning och problemlösning. Här anordnas också populära företagsarrangemang. Ridskolan med sina välutbildade och lugna hästar riktar sig till såväl nybörjare som mer erfarna ryttare och till hösten startar en westernridskola för barn. Ridlärarna Lotta Bünsow och Stefan Spak ingår i ett samarbete.
Det är stor spridning på ryttarnas bakgrund. Göran berättar med ett varmt leende om kategorin kunder i fyrtioårsåldern som kommer hit för att pröva något nytt och spännande i sina etablerade liv. Här finns bland annat karlar som har övergett drömmen om en Harley för sitt nyvunna intresse i westernsadeln.
– Här kan man välja att utvecklas inom vilken westerndisciplin som helst. Men vi märker ett allt mer ökat intresse för boskapsgrenarna. Många av våra kunder som har ridit här under en längre tid vill prova på boskapsridning. De flesta blir helt sålda och får verkligen blodad tand.
– Hit kan man komma med såväl Ardenner som Arab. Även om Quartern har en utpräglad boskapsinstinkt så tycker de flesta raser om att jobba på kor. Nästa vecka ska vi ha en Team Penning Clinic. Den blev fullbokad så här snabbt efter utannonsering, säger Göran och knäpper med fingrarna.


San Hatchet- en Don Juan

Nästan samtliga hästar på Okna Ranch är av rasen Quarter eller Paint. QL Training Center satsar på en egen avelsverksamhet med målsättningen att få fram riktigt bra och tåliga boskapshästar. I fjol föddes fem fölungar och lika många kom i år. Fyra fina hingstar finns på gården. En av dem är San Hatchet, direkt son efter Peppy San Badger.
– Han är en riktig royalty och kommer från Kings Ranch i USA där han är uppvuxen och tränad. San Hatchet tävlar inte längre men har vunnit tjugofem tusen dollar i olika cuttingsammanhang. Han har bra mentalitet och ger snabba, smidiga hästar med mycket cowsence. Vi har många avkommor efter honom, bland annat min tävlingshäst Solanos little Tivio.
Lucky Rider blir ögonvittne till ett kärleksmöte mellan San Hatchet och ett av ranchens avelsston. Om hingsten utförde stordåd på två och en halv minut som cuttinghäst så fixar han sitt nuvarande uppdrag på betydligt kortare tid, Magnus Ugglas låt ”fyra sekunder” dyker upp i bakhuvudet. Förhoppningsvis resulterar akten i en ståtlig avkomma nästa år.


Träning på leasade kor

I direkt anslutning till ridhuset går tjugotalet ungdjur i en stor fålla. De används i träningen och byts ut var sjätte vecka för att man hela tiden ska ha ”fräscha” individer att jobba med. QL Training Center leasar boskap från en uppfödare med en besättning på niohundra kor.
Efter lunch värms en av träningshästarna upp ute i paddocken för att sedan fortsätta passet inne i ridhuset. En kalv släpps in i manegen, i syfte att locka fram hästens vallningsinstinkt.
– Innan man startar arbetet på kor är det viktigt att hästen jobbar bakifrån och framåt, att den kan stoppa och vända på bakdelen. Den här är duktig på det och har nyligen börjat tränas på boskap, säger Göran från sadeln. Sedan blir det fart på ekipaget och stoet Kelly försöker tappert hindra den skuttande kalven från att återförenas med sin flock.
Göran är noga med att all träning sker i en positiv anda. Börjar det krångla måste man backa bandet. Att skylla på hästen när något går dåligt är bara ett bevis för att man själv är misslyckad menar han. Han understryker också vikten av att hålla sig själv i trim och vet vad han pratar om med en skadad höft som måste underhållas hela tiden


Utvecklas och ha skoj

Göran sitter med i valberedningen i SCHA men är inte en aktiv medlem.
– Det är en ganska fungerande organisation men nästan alla nya föreningar måste gå igenom en fas innan allt blir bra, säger han och tycker att de olika westernföreningarna i Sverige borde ägna sig mer åt samarbete.
Han är inte rädd för att säga sin mening men Göran är här för att ha skoj och undviker helst bråk och tjafs. Han stortrivs med livet på landet bland hästar och kor. Det enda han saknar är tid.
– Jag behöver mer tid för att bli en riktigt bra ”horseman”. Ju mer jag kan lära mig i kommunikationen med hästar, desto mer glädje kan jag ha av dem och dem av mig.
Han ser positivt på framtiden och hoppas att QL Training Center med alla inblandade ska fortsätta att utvecklas. I höst blir det en resa till Fort Worth i Texas för att titta på NCHA World Championship Futurity. Nästa år väntar eventuellt ett besök hos cuttingmästarinnan Lindy Burch.
Någon har sagt att det finns två mål i livet: Det första är att få det vi önskar, det andra är att kunna njuta av det. Göran verkar ha lyckats med båda.

För mer info: www.qlcenter.se
[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *