Göran Åkerström

En veterinärs vardag kan vara både händelserik, spännande, rolig och sorglig beroende på vad som har hänt och hur det går. LuckyRider följde veterinären Göran Åkerström.

LR 7/2009
Text och foto: Carina Kvist

[private]


För många hästägare, uppfödare och tävlingsryttare är veterinär Göran Åkerström ett känt ansikte då han sedan ett tiotal år tillbaka ofta anlitas som tävlingsveterinär och föreläsare.
Göran har specialiserat sig på hästens rörelseapparat och speciellt hovar och fölortopedi, men dagarna är väldigt omväxlande och skiljer sig mycket åt.
– Oftast så åker jag i väg tidigt på morgonen och vissa dagar kan det bli bilturer på tjugofem mil, då jag stannar till på ett antal stuterier och jobbar med föl som kan ha problem med benställningen, lunginflammation eller liknande.
– Här omkring i Västergötland finns stora stuterier med mellan sjuttio till hundrafemtio föl och en sådan dag så jobbar jag bara med föl. Andra dagar kan jag hålla föreläsningar åt bland annat Hushållningssällskapet, Biologiska yrkeshögskolan och Länsstyrelsen. Jag jobbar även en del åt Sveriges Lantbruksuniversitet och det händer att jag sitter med i rättegångar som sakkunnigvittne då det gäller vanvård av hästar med inriktning på hovar. Det är väldigt intressant och det känns viktigt.
– Mina dagar varierar oerhört och det är jag både glad och tacksam för, säger Göran glatt och berättar vidare att det också kan vara en och annan ko som behöver vård eller en hund som ska hältutredas.
– Eftersom jag egentligen inte gör hältutredningar på hundar på samma sätt som de gör på kliniken, så gör jag som jag brukar göra med hästar och det brukar gå bra det med, säger Göran med ett leende. Går jag bet så skickar jag hunden till någon duktig ortoped.  Det finns gott om duktiga smådjursveterinärer här omkring.


Kommunikation viktigt

Göran håller föreläsningar för Lantbruksuniversitetet om hovar, föl och hållbarhet och i och med att han har jobbat på Djurskyddsenheten så blir det även en del föreläsningar om djurskydd häst. Göran har en bakgrund som yrkesmilitär och har under en tid arbetat som rektor på hovslagarutbildningen i Skara.
– Kommunikation är väldigt viktigt i arbetet med både människor och djur och jag kan känna att jag har haft väldigt god nytta av det jag lärde mig i den militära ledarskapsutbildningen, säger Göran och startar upp bilen för att åka ut på dagens första besök i ett stall strax utanför Skövde.
– Vi har ett quartersto som fick fång förra gången hon fölade och när hon blev stor och tung denna gång innan fölning, så fick hon belastningsfång och inledningsfasen kom väldigt snabbt. Jag har behandlat stoet tidigare och i dag blir det ett återbesök. Fång som utlöses av kraftfoderförätning av ett bete eller tex. nattfrost kan ta några dygn att utveckla men i detta fallet gick det väldigt fort. Påfrestningen kan bli stor i slutet på en dräktighet när stoet blir stor och tung. Det blev en sänkning av hovbenet inne i själva hovkapseln. För att komma till rätta med det så måste hoven verkas ordentligt och behandlas, förklarar Göran och berättar att fång bland just quarterhästar förekommer, men att äldre ponnyraser och kallblod är de vanligaste fångpatienterna.
– Många gånger är hästen kraftigt överviktig och det kan bero på felaktig utfodring och för lite motion. Det ökar risken för fång och man utsätter hästen för onödiga risker.
Göran svänger in på stallplanen och vi möts av hästägaren Camilla Mårtensberg som är på väg att hämta sitt sto Sols Independence, eller Indi som hon kallas. Göran ställer frågor om hur hästen har reagerat på behandlingen och gör därefter en undersökning av hoven.
– Ibland kan det gå så illa att stoet måste avlivas och fölet får födas upp på flaska. Men det här stoet har tillfrisknat bra. Hästägarna har engagerat sig och kunnat anpassa sig och sina arbetstider till den behandling hon har fått och det har gett resultat. Stoet är helt återställd i dag och det känns bra för det är en fin märr, berättar Göran när jag i efterhand pratar med honom på telefon.


Täta kontroller förebygger skador

Nästa besök blir stallet på Grevagården där några av Pia och Anders Svenssons hästar ska kontrolleras.
– Det här är hästar som går svår hoppning och vi gör regelbundna hälsokontroller på dem för att snabbt kunna ändra i träning och skoning eller om vi upptäcker något som den måste behandlas för. Ofta känner ryttaren Fredrik Gustavsson som tränar och tävlar hästarna, om något känns fel. Då är det viktigt att undersöka hästen så att man kan sätta in behandling snabbt så att det inte blir allvarliga skador. När man kommer upp i en nivå på 1.50 cm i hoppning så händer det saker.
– Det är precis som i toppklasser i reining, det är enstaka undantagsfall som inte behandlas. Sporten sliter, men man måste se till att inte hästarna går omkring och har ont. Man får försöka hjälpa dem så mycket det går och framför allt ge dem tid att läka ut skador.
– Det skulle behövas tätare kontroller inom westernridningen, tycker Göran. Det är viktigt att man undersöker hästen med täta intervaller och speciellt de hästar som tävlas i grenar med högre påfrestningar som reining, cowhorse och cutting. Hälsoläget på vissa av dem är inte bra. Det skulle vara lika dåligt på hopphästarna på högsta nivån, men skillnaden är att de kontrollerar hästarna väldigt ofta och det handlar ofta om att hopphästarna är så pass dyra, det kan röra sig om miljontals kronor. – Många gånger kan det handla om vilka resurser man har, helt enkelt om man har råd. Men i slutändan kan det bli dyrare att inte undersöka och behandla hästen i tid och kanske behöver man inte anlita en veterinär varje gång, utan man kan själv longera hästen och lära sig hästens rörelsemönster eller att ta någon till hjälp och leda hästen på olika underlag och liknande för att se avvikelser. Se vad som händer om man springer med hästen på hårt och mjukt underlag eller uppför och nedför en backe och känna igenom hästen efter varje träningspass. Det kan ge tydliga indikationer på om något är fel, menar Göran.


Viktigt med grundträning

Många börjar rida western vid en högre ålder och det gör att man inte har den naturliga sitsen och balansen som kan vara svårare att lära sig när man blir äldre. Det är lätt att man balanserar upp sig själv i stigbygeln eller ännu värre, i hästens mun och man blir hängande i tygeln. Om man tittar på de yngre ryttarna som har ridit ett tag och som kommer från andra discipliner, så kan man se att de sitter mitt i sadeln över hästen och tappar inte balansen. De har en bra grundsits, menar Göran.
– Visst kan även de tappa balansen, men det ska mera till. Ju äldre man är ju mera måste man träna och inte bara göra det som man tycker är roligt. Man måste lära sig rida. Det finns många som har börjat rida på äldre dar som är väldigt duktiga på att sitta på ett bra sätt och fler skulle behöva följa det exemplet. Man stör då inte hästen lika mycket och det gör att den blir mera hållbar. Dressyr och grundträning är viktigt. Hästarna ska ridas igenom ordentligt, ridas loss i sidorna. Hästen ska hitta balansen och ge hästen rätt muskler. Då minskar risken för skador oerhört, säger Göran.
– Den viktigaste enskilda faktorn om en häst ska hålla eller inte, är den som sitter i sadeln. Det kan vara lätt att bortse ifrån. Det är viktigt att vi som veterinärer försöker att hitta var felet sitter och behandla det, men också att försöka hitta orsaken till att felet har uppstått. I början när jag var på Hovslagarskolan så fokuserade jag mest på hovarna men ju längre jag arbetade ju mer insåg jag att det fanns fler faktorer som påverkar hållbarheten. Jag tänkte att detta kanske inte är min grej egentligen, men som veterinär så har man ett ansvar att förebygga skador och förebygga gör man genom att ta hänsyn till så många faktorer som möjligt och eliminera dem. Då får man hästarna att hålla och det är vad både vi veterinärer och hästägarna vill.


Öppna sinnen

Göran undersöker hästarna tillsammans med hästskötarna och det blir både böjprov och rörelseprov på olika underlag och i backe. Han är engagerad och förklarar både vad han gör och varför i sin undersökning. Hästskötarna berättar om vad de har märkt med hästarna. Många hältor kan sitta diagonalt så har man ett grundproblem i ett ben så kan man leta efter orsaker eller kompensationer till det problemet i andra delar av kroppen och jag har ett system för det, säger Göran. Det gäller att vara öppen i sina sinnen för att hitta en eventuell skada och vad orsaken kan vara. Titta, känna, lyssna och kommunicera för att till sist kunna sätta in rätt behandling. Dagen börjar nå sitt slut och Göran har några timmar kvar till att skriva rapporter.
– Ibland kan det bli långa dagar men jag trivs och oftast är det både intressant och omväxlande, avslutar Göran glatt.

[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *