Hagen – hästens andra hem

Vad är skillnaderna på betshage, rasthage och vinterhage? Vi ska försöka klargöra skillnader och tipsa om enkla åtgärder som kan göra din hage både hållbar, lättskött och en skön tillvaro för hästarna.

LR 4/2009
Text och foto: Mia Kristoffersson

[private]

Att sätta upp en hage är egentligen inte någon komplicerad historia. Men det finns ändå ett par saker man kan ta i beaktning när man planerar för sina hästars hage. Materialval på stolpar och band eller slanor, storlek, utfodringsplats och bevattning är några. Vad är skillnaderna på betshage, rasthage och vinterhage? Vi ska försöka klargöra skillnader och tipsa om enkla åtgärder som kan göra din hage både hållbar, lättskött och en skön tillvaro för hästarna.


En eller flera

Undertecknad som roat sig med att flytta runt i Sveriges alla hörn, med hästar och bohag i kappsäcken, har vid flera tillfällen fått sätta upp nya hagar på tidigare ”obruten” mark. Bonka stolp är inget roligt inte heller trassla med eltråd allt som oftast. Därför är det bra att planera sina hagar både för hästarnas del men också för att underhållet ska bli minimalt.
Oftast ger det sig ganska naturligt var de nya hagarna ska anläggas, så själva den planeringen är inget man behöver ödsla speciellt mycket tid på. Däremot bör man ta sig en funderare på hurvida man ska ha en eller flera hagar. Det beror oftast på hur många hästar man har. Det låter kanske konstigt, men har man tillgång till mindre mark kan det vara bättre att göra flera mindre för att på så vis kunna växla mellan dessa och därigenom undvika söndertrampade lervällingshagar höst och vår. Man bör också skilja på vinterhagar/rasthagar och beteshagar såvida man inte har väldigt stora arealer, då spelar det mindre roll. Betet måste få vila för att hinna växa till sig så att marken ger så mycket mat som möjligt samt att bärigheten blir bra i grässvålen. Får hagarna vila en längre tid, minskar man dessutom parasittrycket, vilket gagnar minskat användande av bekämpningsmedel mot dessa elakingar.


Underhåll krävs

En hage kräver dock lite underhåll oavsett om det är vinterhagar eller beteshagar, det kan vara bra att harva upp dom och så om dom ibland. Får man in mycket nässlor, tistlar eller andra växter som tar över, ja då kanske man till och med måste plöja hagmarken för att få bort det. Harvar man hagarna med jämna mellanrum och kör över dom med en betesputs då och då, håller dom sig mycket bättre och hästarna får godare friskare gräs att tugga på. Om man behöver så in nytt gräs, finns det speciella betesblandningar som skapar ett bärande rotsystem vilket är viktigt när djuren trampar där. En vallblandning som man använder för att skörda hö av i första hand, skapar inte detta rotsystem och lämpar sig därför inte som betessådd.


Växelbete

Har man andra djur på sin gård är det toppen att växla djurslag, dom äter lite olika saker vilket gör att man slipper obetade områden som fritt kan växa igen annars. Ett varningens finger i detta sammanhang är just stängslingen. Vis av erfarenhet försökte undertecknad under en period kombinera häst och får i samma hagar, vi hade alltså fårnät med innanför-liggande eltråd. För fårens del fungerade det jättebra. Men det hände att hästar som tyckte att gräset var grönare på andra sidan stängslet, försökte skrapa sig över och därmed lyckades fastna med skon i nätet. Inga skador hann ske då vi rev alla nät i tid till förmån för fyra eltrådar istället. Att hitta sin häst intrasslad i exempelvis ett fårnät kan både bli dyrt för dig och smärtsamt för hästen. Detsamma gäller taggtråd som ännu är tillåtet detta året ut i redan befintliga hagar, det rekommenderas av samma skäl INTE för hästhållning!


Material

När man planerat hagarna och antal bör man fundera över materialet. Stolp och eltråd är enkelt att sätta upp men det kräver ett bra el-aggregat och att man underhåller tråden eller banden, så att strömmen går igenom ordentligt. Det står alltid på förpackningarna av repen eller banden hur många ledare respektive motstånd dom har kapacitet för, ju fler och kraftigare ledare desto mer kräm i staketet kan man generellt säga. När det gäller aggregaten ska man kolla att det verkligen räcker till för de antal meter stängsel man ämnar sätta upp och glöm inte att det är gånger så många trådar man väljer att ha. Undervegetation kräver sitt dessutom, så vet man att det lätt slyar igen på vissa ställen ska man ta till lite i kraft så att man är på den säkra sidan. Vissa företag, exempelvis Scandifarm, har utförliga foldrar som beskriver exakt vad du kommer att behöva för tråd/band samt vilket aggregat som krävs för dina arealer. För tillfälliga hagar kan man använda sig av batteridrivna eller solcellsdrivna aggregat, men för permanenta hagar rekommenderas el-anslutna. Något som är jätteviktigt för att få bra ström i sina staket är jordningen, överdriv hellre med jordspetten. Det krävs att jorden dom sätts i håller lite fukt för att fungera optimalt. Har man möjlighet att få ner ett kraftigt armeringsjärn full längd, då har man jord så det räcker.


Kraftigare staket till hingst

Har man hingstar på gården kan det behövas lite kraftigare staket i exempelvis trä gärna i kombination med el, då har man både hängslen och skärp men det är ett stort ansvar att hålla hingst så inget bör lämnas åt slumpen. En väldigt stabil och underhållsfri konstruktion är galvade rör som slanor instuckna i  telefonstolpar. I det fallet är strömmen förmodligen helt onödig då galvade rör står emot både tuggande och fysiska påfrestningar som kan bli om hästarna av någon anledning skulle braka in i staketen.
Håller man sig till elstaket så är det bäst att satsa på lite kraftigare stolpar för permanent bruk. Har man tillgång till ek-stolpar är det otroligt hållbart annars är en rejäl tryckimpregnerad stolpe väl så bra under ett antal år. Plaststolpar eller fjäderstålsstolpar och liknande rekommenderas bara till tillfälliga hagar och även där kan man behöva hörnstolpar av trä för att få ordentlig spänn på tråd eller band.


Grinden

Vid öppningarna till hagarna kan det vara smart att ha någon form av sluss ifall man skulle tappa en häst eller handtag så slipper man släppa ut hela gänget på byn. Handtag finns i en massa former, som spiralfjädrar, gummiband, rullfjäder och handtag som bara är handtag. Personligen vill jag inte rekommendera spiralfjäder till häst då jag vid ett flertal tillfällen varit med om att hästarna fastnat med man och svans i fjädrarna. Elschock i kombination med att sitta fast har resulterat i att hästarna dragit med sig tråd, isolatorer och ett antal stolpar i nån mildare form av ”stampede”.
En annan lösning på grindöppning är just grind eller så kallat grindankare. Man kan utan problem kombinera en rejäl metall- eller trägrind med sitt vanliga elstaket. Fördelen med detta är att det står emot stalllängtande hästar och är enkelt och säkert att öppna. Grinden väger ju några kilo så det är viktigt att man sätter rejäla, kraftiga stolpar där den ska hängas upp. Strömmen kan man låta passera med en enkeltråd över eller under grinden. Väljer man ett grindankare är ju tråden redan inkluderad och man kombinerar fördelarna med stabiliteten av en grind och elens avskräckande effekt.
Diskussioner kring vilken typ av tråd eller band man ska använda för sitt elstaket brukar förekomma. Kort och gott kan man säga att för permanent bruk bör man satsa på en lite bättre kvalitet med rostfria ledare och ett UV-beständigt hölje. Idag finns även vajer som är lätt att montera och otroligt hållbart. De lite smalare elbanden går enligt min erfarenhet ganska lätt sönder om man har en utbrytarkung i hagen, så en bredare variant eller elrep är ett bättre alternativ. Elrepen blev otroligt populära för ett femtontal år sedan. Dels för att dom var kostnadsmässigt tilltalande men också lätta att sätta upp och plocka ner om man vill det. Satsar man på en bra kvalitet kan dom hålla väldigt länge och blir därför en bra investering både när det gäller pengar och tid. Nackdelen med repen är att om olyckan skulle vara framme så skär det in ganska lätt och det kan bli tråkiga skador på hästarna. Så el-rep i kombination med rope-a-cut ska man kanske bara använda för stora hagar med gott om utrymme vilket borgar för mindre utbrytningsolyckor. Har man mindre hagar så bör man istället satsa på ett bredare band  eller trästaket som ger mindre skador när något väl händer.


Foder och vatten

Foder, vatten och vila är ett kapitel för sig och handlar dels om hur många hästar man har men också hur många timmar man har ute sina hästar per dygn. Är dom ute halva dygnet höst-vinter-vår kan det vara klokt att anordna dels med en bra foderhäck eller utfodringsautomatik. Man slipper en massa spill som sparar både foder och ytorna kring matplatsen. Idag finns det många fina alternativ, både handhavandemässigt men också för olika plånböcker. Har man mark som lätt blir geggig kan man lägga nätmattor av plast kring foderplatsen. Dessa skapar ett bärande lager som håller marken torr trots hård belastning. Ett mer traditionellt sätt är att grusa en bit så att marken blir rejält hårdgjord.
Vatten kan man  ha i kar eller baljor, men vill man vara säker på att det alltid finns eller inte fryser, är en frostsäker vattenautomat värd att satsas på. Det blir bekymmersfritt för en själv och hästarna har alltid tillgång till frisk vatten.


Läplatser

Enligt lag behöver inte hästarna vindskydd ifall de bara är ute dagtid, men bor man där det är extremt blåsigt och inte har tillgång till naturliga läplatser, är det en välgärning att skapa ett sådant. Det kan vara en mycket enkel konstruktion med två eller tre väggar och tak. På så sätt kan dom skyla sig ifrån kalla, blåsiga och regniga dagar under vintern eller för den delen kokheta soldagar under sommaren. Vissa hästar nyttjar sällan dessa faciliteter, men dom är precis som vi, vissa är mer frusna eller varma än andra och när det gäller äldre hästar har dessa en tendens att behöva mer bekvämligheter för att få välbehövlig vila, även dagtid. Viktigt att poängtera är att detta såklart är för hästar som inte har tillgång till en lösdrift, men som kanske är ute från tidig morgon till sen kväll i alla fall. Hästar har ju som bekant känsliga andningsvägar och mår därför väldigt bra av utomhusluften så anordnar man bra förutsättningar för många timmar utomhus oavsett väder och vind ger du dina hästar de allra bästa möjligheterna för god hälsa och välmående.

[/private]

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *