Helen Hookanen

Efter fyra års biologistudier i Göteborg hade Helene Hokkanen fått nog av pluggandet och bytte böckerna i ryggsäcken mot packning för att ge sig av till USA.

LR 6/2009
Text och foto: Carina Kvist

[private]

Hon ville byta stillasittandet i skolbänken mot vidderna och drömmen om den ”vilda västern”. men, det blev mer än så. Under resan träffade Helene på många spännande och intressanta människor. Däribland några kända och välmeriterade hästtränare som gav henne både arbete och många nya kunskaper.
– Jag hade tur eller kanske följde jag bara vad ödet ville, säger Helene och kikar fram mellan de långa välsnurrade ”dreadlocksen”. Efter ett par år med ridning, träning och arbete hos olika tränare i USA så driver Helene tillsammans med sin man Henri sedan två år tillbaka, egen träningsverksamhet på en gård i byn Stenstorp utanför Falköping.
– Och vi får se vart det bär, säger Helene som under sommaren har haft stora framgångar ute på tävlingsbanorna. På tävlingen Cow & Ranch Nationals så red Helene hem segern i alla fyra reiningklasserna.


Spännande möten

USA-resan började med att Helene kom till en av Monty Roberts elever, Hannah Campbell utanför Atlanta, Georgia. Helene jobbade där en tid med hästar som hade problem på olika sätt.
– Jag trivdes bra, men jag insåg att det inte var min grej att bara stå på marken och träna hästar. Jag träffade i samma veva på en tränare som bodde granne med Hannah. Han höll på med reining och jag fick för första gången sitta på en reininghäst. Jag fick prova spinn och slidestopp och när jag upptäckte hur lätt de bytte galopp så var det som om allt föll på plats. Jag tänkte bara; Wow! Det där måste jag lära mig.
– Jag fick tag på tidningen The Reiner och hittade där massor av olika annonser och adresser på olika tränare och började ringa runt för att söka arbete. Det var inte lätt och det blev många nej. Till slut så svarade en tränare vid namn Craig Johnson att han behövde hjälp och att han var villig att lära ut allt han kunde.
– Jag hade ingen koll alls på reining då och jag hade ingen aning om vem Craig Johnson var, men det tog inte lång stund förrän jag förstod att han var en av de främsta reiningryttarna i världen. Tillsammans med en kompis så satte jag mig på Greyhoundbussen och tjugo timmar senare var vi framme på Three Circles Ranch i Gainesville i Texas.
– Craig höll på att förbereda inför tävling och jag studerade varje tillfälle som gavs att se mästaren träna sina futurityhästar. Craig vann Futurityt redan som 18-åring och folk var imponerade när jag berättade att jag jobbade hos honom. Själv var jag förundrad över deras sätt att hantera hästarna.
– De hade en enorm disciplin på både hästar och anställda och Craig var en kufisk figur med torr humor. Jag visste inte om det var roligt eller tråkigt. Vid den tiden var jag vegetarian vilket inte var så vanligt i Texas. När Craig hade en dålig dag så tog han oss till hamburgerställen där det absolut inte fanns något vegetariskt. Jag fick nöja mig med bröd och var lika glad för det, till Craigs stora besvikelse. En bra dag kunde han bjuda på buffeér och man kunde äta så mycket man ville. De dagarna blev ju arbetet lite lättare, säger Helene med ett leende.
– Efter två månader hos Craig så fick jag ett erbjudande om att arbeta hos en ung tränare vid namn Casey Deary. Casey lärde mig grunderna i reining och jag stannade i sju månader hos Casey och hans fru Nicole i Weatherford, Texas. Jag fick rida alla slags hästar på olika nivåer och det var en otroligt lärorik tid, säger Helene. Casey och Nicole var väldigt snälla och de tog hand om mig som en familjemedlem. Det blev en hel del tävlingar och jag fick följa med på allt de åkte på runt omkring Texas. Vi var bland annat på Fort Worth Stock Show, Ardmore i Oklahoma och Futurityt i Oklahoma City och jag fick vara med när Casey vann Paint World Show med Color Collector.
– Jag trivdes och var alldeles frälst vid sporten. Plötsligt så hade jag insett att det inte skulle bli någon mer Roskildefestival som jag hade varit på de senaste fem åren. Det skulle bli Futurityt i Oklahoma i fortsättningen, säger Helene och skrattar. Hos Casey fick jag rida alla hästar som han själv red. Vi red alltid tillsammans och han hjälpte mig varje dag för att jag skulle kunna rida hästarna så bra som möjligt.
– Efter några månader sa Casey att: ”Det går nog att göra reiningryttare av dig också..”.
– Casey försökte få mig att stanna och kom med diverse förslag på unga män som jag skulle kunna gifta mig med, men det blev inget giftermål, säger Helene och skrattar roande. Det ena ledde till det andra och Helene lärde känna Deb Sossamon, hästägare och designer för boots.
– Deb driver Mercedes Boot Company och de tillverkar boots för Reiningbranschen i USA, förklarar Helene. –Jag flyttade in hos Deb och jobbade extra hos henne. Vid tiden runt Futurityt 2004 mötte jag Bill Bradley som då var blivande ordförande i NRHA och en framgångsrik Non-Pro ryttare. Han tränade inte själv, men hade flera olika tränare och en mängd fina hästar. Jag fick bra betalt och ett eget stall med välstammade reininghästar. I stallet fanns allt ifrån oinridna 2-åringar till färdiga tävlingshästar. Bill hade en tränare som tog sig an mig och plötsligt så tyckte han att det var roligare att träna mig än sina hästar, så jag red och han instruerade. Han gjorde allt för att jag skulle lära mig så mycket som möjligt och vara redo för tävling när säsongen skulle dra igång.
– Det var en fantastiskt rolig tid och jag lärde mig mycket.


Framtida planer

Efter en tid hos Bill så mötte Helene Roger Barral, tränare i Texas som behövde hjälp i ett par månader framåt.
– Roger var en rolig prick som man kunde ha kul ihop med och dagarna gick fort i stallet. Men, det var långa dagar. Jag jobbade alltid minst tolv timmar per dag för att hinna med alla hästar. Eftersom jag var ensam som jobbade i stallet så hängde jag inte med ut på tävlingarna men jag fick chansen att tävla några hästar bland annat Huckleberry Twist år 2005 hos Roger Barral.
Helene bestämde sig för att köpa den dåvarande två-åringen Smart Senator Chic och det blev mycket träning men hästen såldes innan det var dags för tävling.
– Jag åkte hem till Sverige för att packa om flera gånger, säger Helene och skrattar när hon blickar ut över stallplanen hemma på gården i Stenstorp. Under en av dessa Sverigevisiter möttes Helene och Henri och i dag driver de sin gemensamma träningsanläggning Hokkanen Performance Horses.
– Jag åkte tillbaka till Roger Barral för att jobba hos honom i drygt sju månader och Henri kom över för att hälsa på och för att hjälpa till i stallet.
–Jag hade aldrig i mitt liv sett en reininghäst och hade egentligen inte varit i närheten av så många hästar tidigare heller, säger Henri och ser lika glad ut ändå.
– Men, hästarna fascinerade mig och både Helene och Roger peppade mig att rida. Det är ett helt annat liv än det jag har gjort tidigare, men det är otroligt kul! Jag försöker att byta mina trumpinnar mot tyglarna ibland då det finns lite tid över, säger Henri som driver egen svetsfirma och är grindtrummis när bandet kallar.
För tillfället så står ett tiotal hästar i stallet och det har byggts om en hel del. Det är Henri som har stått  för byggnationerna och han har god nytta av sin svetskunskap då det mesta är byggt i stål. Helene håller clinics en gång i månaden i ett ridhus i Floby.
– Vår förhoppning är att satsa på träning och att sälja trevliga, lättridna hästar som håller hög standard, säger Helene. För oss är det viktigt med en verksamhet som byggs upp genom förtroende och goda relationer. Vi har bra kontakter i USA som vi samarbetar med och som hjälper till att hitta prisvärda hästar som kan visa upp goda resultat på de svenska tävlingsbanorna.


Målmedveten träning ger resultat

Helene är född och uppvuxen i trakterna runt Töreboda och intresset för hästar tog fart redan vid 6-års ålder då hon började på ridskola. Efter högstadiet jobbade Helene hos Kent Rubertsson och Louise Von Schinkel med trav och hopphästar och tog hand om tävlingshästar som var till försäljning.
– Det var mycket trav på den tiden och det fortsatte med att jag sökte in på hästutbildningen i Skara där jag tog körsvenslicens. Det var kul och det blev några provlopp på Axevalla, säger Helene med ett leende. Men i dag är det westernridning och då främst reining som gäller och det har gått bra ute på tävlingsbanorna. Förra året köpte Helene och Henri hästen Mr Huckleberry Twist, även kallad Grandpa (Farfar) av Roger Barral och tog över honom till Sverige. År 2008 var Helenes allra första riktiga tävlingssäsong med NRHA European Championships som den största erfarenheten. Förra säsongen var Helene bland de främsta på i stort sett varje NRHA start med hästarna Whizards Enchantress och Mr Huckleberry Twist. Whizards Enchantress vann South Swedish Circuit i NRHA Intermediate Open och låg på första plats inför sista EM kvalen 2009 i både Limited och Intermediate Open och på andra plats med Mr Huckleberry Twist i Limited Open.
– Vi åkte till det sista svenska EM-kvalet med mycket poäng i bagaget och tog det lugnt för att bygga upp hästarna inför EM i juli. När kvallistorna kom så var båda hästarna kvalade i Limited Open genom att vara bland de tjugo bästa i Europa och bland de tio bästa i Sverige, säger Helene glatt. – I början av året så tävlade jag Peter Eggerts Lil Conquistador på European Futurity i Kreuth, Tyskland och fick rida med de allra bästa ryttarna i Europa och världen. Trots en mindre bra start så är det en av de största erfarenheter att ha med i bagaget och jag ser fram emot nästa gång jag kan vara med.
Efter resan till Tyskland så tävlade Helene Lil Conquistador och vann juniorreiningen för bägge domarna på April Show på Grevagården. På junitävlingarna på Tuse Creek i Danmark hade Helene stora framgångar då hon vann Openklassen med Whizards Enchantress och blev tvåa med Huckleberry Twist samt en tredje placering i Open Trophy Reining. I den senaste tävlingen, Cow & Ranch Nationals som gick på Axvalla så dominerade Helene i reiningklasserna genom att vinna alla fyra klasserna som hon ställde upp i med hästarna Sheza Flybaby och Whizards Enchantress som även debuterade med en seger i Pleasure. Med målmedvetenhet och hårt arbete så kommer man långt.
– Om jag har en dröm eller ett mål så ger jag järnet och vi får se vart det leder, säger Helene med ett hemlighetsfullt leende. Med tanke på den resa som Helene har gjort med framgångar på hästryggen, så lär det bära långt.

Info: www.hokkanenperformancehorses.com


[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *