Horsemanship från grunden: arbete i rundcorall (del 10)

NR 2/2009
Text: Sven Forsström  Foto: Inger Lantz

[private]

För alla ryttare och andra hästmänniskor, som strävar efter att förbättra relationen med sin häst, finns ett effektivt och väldigt givande sätt att tillgå: löslongering och frihetsdressyr i rundcorral. Att regelbundet arbeta hästen i rundcorral är en möjlighet, som ökar i popularitet och som dessutom erbjuder en del viktiga fördelar. Det är särskilt effektivt när man börjar med NH, eller om man – som i mitt fall – ofta arbetar med problemhästar. Man kan arbeta med hästen lös inom ett begränsat utrymme. Att arbeta med hästen lös är ett utmärkt sätt att kommunicera med hästen därför att hästens kroppsspråk och beteende inte påverkas av inskränkningar i rörelsefriheten genom grimskaft eller ledrep. Det begränsade utrymmet ger mycket goda möjligheter att påverka och kontrollera hästen, eftersom den inte kan fly mer än några få meter. Under förutsättning att stängslet inte är tätt, utan har utrymme för dig att komma igenom är en rundcorral också den säkraste plats man överhuvudtaget kan arbeta med en häst på.
Löslongering i rundcorral  kräver ett annorlunda sätt att arbeta på och det finns ett antal saker att tänka på. Att redogöra för hela konceptet i en artikel skulle bli alltför kortfattat och översiktligt. Därför kommer jag i denna artikel att ta upp nödvändiga förberedelser, redskap, målsättningar och sådant. Nästa artikel kommer att handla om övningar, hästens signaler och dina svar på hästens reaktioner.


Måste man ha en monteringsbar rundcorral i sektioner?

Det är inte nödvändigt att göra några stora investeringar i en rundcorral genom att till exempel köpa monteringsbara staketsektioner för dyra pengar, utan det går precis lika bra med vanliga hagstolpar med band emellan. På våra kurser visar jag nästan alltid en eller ett par Join up-övningar i en provisorisk rundcorral av hinderstöd eller på en avgränsad ridbana och det fungerar utmärkt. Men naturligtvis finns det några saker att tänka på. Underlaget är viktigt, det bör inte vara halt så att hästen riskerar att halka. Om underlaget är för mjukt kommer du att få effektiv konditionsträning.
Höjden på stängslet kan ha betydelse, i synnerhet om man arbetar med hopphästar. I så fall bör stängslet vara åtminstone 160 cm högt, gärna 180 cm. Med hästar som inte är hopptränade är stängselhöjden inte lika viktig, den viktigaste faktorn är att du lär dig att inte använda för starkt tryck mot hästen (det är lätt att göra det misstaget i början). När man har lärt sig att anpassa trycket mot hästen har stängselhöjden inte alls så stor betydelse. Själv har jag gjort en perfekt Join up med en ardennervalack i en tillfällig rundcorall, som var ca 20 cm hög. Det är inte så svårt som det låter, men fungerar inte med vilken häst som helst och förutsätter alltså att man kan anpassa trycket mot hästen.
En del tränare vill ha ett tätt stängsel, så att hästen inte kan störas av att se andra hästar, hundar eller något annat utanför rundcorallen. Sådana störande moment kan visserligen ge hästen en anledning att rikta uppmärksamheten på något annat än dig, men för min del föredrar jag ändå en rundcorral med öppet stängsel som hästen kan se igenom. Utanför corralen finns ju alltid störande moment och jag vill att miljön under träningen ska vara så naturlig som möjligt för hästen. Dessutom handlar det om säkerhet. Om hästen går till attack mot dig (lyckligtvis händer det mycket sällan) finns ingen flyktväg. Men naturligtvis är det en smaksak. Välj det som passar dig bäst.
Storleken har betydelse ifråga om rundcorralen. Ur säkerhetssynpunkt bör den vara minst 16 meter i diameter. Om den är mindre än så kan du få svårigheter att minska trycket mot en känslig häst, vilket i sin tur kan utlösa aggressiva försvarsreaktioner hos hästen. Om corralen är större än 18 meter i diameter kan du använda den för uppsuttna övningar också, men tänk på att ju större corralen är, desto mer får du springa. Det kan bli riktigt jobbigt, särskilt om underlaget är mjukt. För min del föredrar jag corraler med en diameter mellan 16 och 18 meter. Men jag har också arbetat med hästar lösa på en vanlig ridbana och – faktiskt – i en ganska stor picadero i Spanien.
En rundcorral behöver inte vara cirkelrund. Om du väljer att arbeta på exempelvis en avdelad ridbana, tänk på att runda av hörnen så mycket du kan. Ett rätvinkligt hörn kan erbjuda en ”frizon” för hästen, där du kan få svårt att komma åt den om den väljer att stå emot.


Vilka redskap behöver man?

Grundtanken för arbete i rundcorral är att använda kroppsspråket för att kommunicera med hästen, utsätta den för tryck och ge eftergift. För att förstärka kroppsspråket använder jag oftast ett vanligt ledrep, men det händer ibland att jag har ett spö med en plastpåse fasttejpad på. Ledrepet använder jag för att svinga med, jag kastar det inte mot hästen, som en del andra tränare gör. Anledningen till att jag inte vill kasta repet är att det tar tid att samla ihop det igen. När repet ligger på marken bakom hästen är det oanvändbart för mig. Om hästen vänder snabbt – alla hästmänniskor vet hur snabbt en häst kan vända – har jag inget redskap att påverka den med innan jag har hunnit samla ihop repet.
Ett spö med en kraftig plastpåse fasttejpad i toppen tar jag till om den häst jag arbetar med är okänslig eller står emot kraftigt. Plastpåsen ger enligt min uppfattning en betydligt starkare retning mot hästen. Välj en plastpåse av lite kraftigare plast (jag är inte sponsrad av Tempo, men deras gröna och vita påsar är perfekta), klipp upp påsen i botten så att du inte skapar en miniatyrfallskärm och tejpa fast den ordentligt i toppen på spöet. Du behöver inte köpa något speciellt spö, vilket som helst går bra, så länge det är ungefär en meter långt och inte för mjukt.


Vad går arbetet i rundcorral ut på?

Tanken bakom att arbeta med hästen lös i rundcorral handlar om tryck och eftergift. Man utsätter hästen för ett tryck med hjälp av kroppsspråk och redskap, hästens naturliga beteende är att gå undan för trycket, varpå man belönar den (om den gör det man ber den om) genom att ge efter på trycket. Träningsmetoden bygger alltså på principen om negativ förstärkning, viket jag kommer att ta upp i en senare artikel.
Det är viktigt att komma ihåg att arbetet i rundcorral är en kontinuerlig kommunikationsprocess. Det är en metod för att ge hästen din uppmärksamhet och respekt, kräva motsvarande uppmärksamhet och respekt från hästens sida och lägga grunden för en bra relation mellan dig och hästen. Målsättningen är att skapa ett ledarskap som hästen inte ifrågasätter.
Två saker är avgörande för att få arbetet i rundcorralen att fungera på rätt sätt: du måste kunna se och förstå de signaler hästen ger dig och du måste kunna anpassa allt du gör så att trycket mot hästen inte blir för starkt. Det handlar alltså inte om någon sorts ”quick fix” av problem, eller om att driva hästen runt, runt i ett oändligt antal varv tills den signalerar undergivenhet av ren utmattning. Det handlar inte heller om att överdominera hästen till undergivenhet, som en del tränare gör.


Ha inte så bråttom, ge hästen tid

Ett misstag, som är lätt att göra i början är att man har för bråttom. Tänk på att hästen behöver tid på sig för att förstå vad du vill att den ska göra och för att bestämma sig för om den ska göra som du vill eller inte. För att den ska kunna få det måste du vänta lite och se vad den gör. Tänk på att det är din uppgift – inte hästens – att styra processen dit du vill genom att anpassa alla dina åtgärder till hästens reaktioner. Det är mycket svårt att göra det om man inte har uppfattat hur hästen reagerar.
Den allra första övningen jag gjorde i något som liknade en rundcorral med en häst jag inte ägde själv var med ett vackert men ganska nervöst halvblodssto, som hette Dorota. Jag hade delat av ridbanan (utan att runda av hörnen) så att vi befann oss i en kvadratisk ”rundcorral” som var ungefär tjugo gånger tjugo meter.
Dorotas kvinnliga ägare var intresserad enda åskådare. Jag släppte hästen lös och började driva henne (Dorota, inte ägaren). På den tiden hade jag ännu inte lärt mig att anpassa trycket mot hästen, så jag använde alldeles för kraftigt tryck mot den känsliga hästen. Resultatet blev att Dorota galopperade i full fart runt mig i närmare fyrtiofem minuter. Jag försökte få henne att byta varv och lyckades med det några gånger, men hon blev bara mer och mer upprörd. Där stod jag mitt i en volt med en häst som galopperade vilt och okontrollerat runt mig. Jag försökte låta självsäker och förklarade för ägaren, som blev mer och mer upprörd, att ”hon kommer snart att stanna, alldeles strax”. Efter en dryg halvtimme grät ägaren och jag hade ingen aning om vad jag skulle ta mig till. Så jag stod bara där i mitten av volten och väntade ganska uppgivet. Det innebar att jag äntligen gav hästen den eftergift den behövde och efter ytterligare några minuter saktade Dorota av till trav och stannade, sänkte huvudet, tuggade och slickade sig om munnen och kom in till mig i mitten av volten. Dorotas ägare och jag var lika överraskade, även om jag försökte att inte låtsas om det. Jag kommer aldrig att glömma hennes kommentar: ”Det var som fan!”


Många vändningar

Att arbeta en häst i rundcorral handlar inte om att driva den ett oändligt antal varv och trötta ut den till undergivenhet. Det är en mental process snarare än en fysisk, därför att den består av ett antal åtgärder för att be hästen fatta vissa beslut på ditt initiativ. Det är du som ber hästen gå åt vänster, gå åt höger, byta varv, stanna, gå bakåt eller något annat. En vältränad häst orkar springa mycket längre än du orkar driva den, men den har inte på långa vägar samma mentala kapacitet som en människa.
Varje gång du ber hästen fatta ett beslut (göra som du ber den eller inte) tvingar du den att tänka efter. Det är mycket bra sätt att påverka hästen mentalt och det kanske mest effektiva är att be hästen vända och byta varv. Varje gång du ber hästen vända måste den tänka efter. Därför är det mycket mer effektivt att be hästen vända många gånger än att jaga den runt många varv längs corralstängslet. Ett eller ett par varv, sedan vändning. Ett halvt varv, sedan vändning. Två varv och därefter vändning eller vändning direkt efter förra vändningen. Själv brukar jag försöka variera och be hästen vända på olika ställen så ofta jag kan, den ska inte veta var den ska vända, därför att hästar lär sig snabbt och har stor förmåga att förekomma oss människor


Arbeta från mitten av rundcorralen

Din utgångspunkt är mitten av rundcorralen. Det är där du börjar arbetet och det är dit du alltid återvänder om du gjort en liten ”utflykt”, exempelvis för att stänga vägen för hästen och be den byta varv. I hästarnas värld handlar mycket om vem av två individer som kan flytta den andra och har rätten att ta initiativ. Genom att ockupera rundcorralens mittpunkt och göra den till ditt ”högkvarter” blir det enklare att se till att det alltid är du som flyttar hästen och inte tvärtom.
Personligen brukar jag försöka arbeta så mycket som möjligt i en väldigt liten cirkel i mitten av rundcorralen och hela tiden vända mig mot hästen så att jag ser vad den gör. Andra tränare föredrar att inte följa med i hästens rörelser utan hela tiden titta åt samma håll även när hästen befinner sig bakom dem. Välj den metod som passar dig bäst.  Det viktigaste är att du är i mitten av rundcorralen största delen av tiden och inte springer efter hästen och försöker jaga den.


Korta träningspass

Det är alltid hästen som avgör hur lång tid den behöver på sig för att göra dig till viljes. Alla hästar är unika individer, vissa hästar visar snabbt och tydligt att de accepterar att göra som du vill, medan andra behöver längre tid på sig. För min del tycker jag det är bättre att arbeta i många korta träningspass än i få långa. Jag sätter hellre upp delmål och avbryter efter fem-tio minuter än står och nöter en halvtimme eller mer.
När jag sitter och skriver detta slår det mig plötsligt att jag arbetar mycket kortare träningspass i rundcorallen nu än jag gjorde för tio år sedan. Det är inget som jag medvetet har eftersträvat, men det kan kanske hänga samman med att jag har lärt mig att tolka hästarnas reaktioner och signaler bättre nu, så att jag kan vara mer effektiv än jag kunde då.


Vilka signaler från hästen ska man titta efter?

Arbete i rundcorral handlar om att kommunicera med hästen. Det innebär att du ska försöka uppfatta så mycket som möjligt av hästens kroppsspråkssignaler och beteende och anpassa det du gör till hur hästen reagerar och beter sig. Målsättningen är att få hästen att acceptera dig som ranghög och ledare och visa det med tydliga signaler om undergivenhet. Innan du kan få hästen att visa att den accepterar dig som sin ledare måste du ha hästens fulla uppmärksamhet.
En häst uppfattar sin omvärld i huvudsak med syn och hörsel, den har två ögon och två öron. Hästar kan både se och höra flera olika saker samtidigt och de kan vrida sina öron åt olika håll. Ditt minimikrav på uppmärksamhet från hästens sida är att den alltid har minst ett öga eller ett öra riktat mot dig. Om hästen vänder bort huvudet, tittar åt ett annat håll och riktar båda öronen ifrån dig är det en aktiv signal, som betyder ungefär: ”stå där och bestäm du, det struntar jag i.” Varje gång hästen gör så ska du genast kräva hästens uppmärksamhet. Det finns många olika sätt att göra det och jag återkommer till det i nästa artikel.
De positiva signaler från hästen man eftersträvar är signaler om uppmärksamhet (minst ett öra eller öga mot dig) och undergivenhet (sänka huvudet och tugga eller slicka sig om munnen). Slutmålen är att hästen ska stanna på voltspåret, vända sig mot dig, skritta långsamt mot dig i mitten av rundcorralen med sänkt huvud, tugga eller slicka sig om munnen och stå stilla tillsammans med dig i flera minuter.

[/private]

Om The editors

Se också

Ny bok av Hearts & Horses

Just in time for Christmas presents, Mikkel Oster, Hearts & Horses, comes out with a …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *