Senaste nytt
Home » Häst & hälsa » Inte bara hö och havre

Inte bara hö och havre

Inte bara hö och havre

Christine Brøkner är Equine Nutritionist, utbildad vid Colorado State University. Här berättar hon om vad som är viktigt att tänka på vid hästens utfodring.
Text: Åsa Wikberg Foto: Åsa Wikberg / www.istockphoto.com

[private] Lucky Rider Nr 3 2007

[protected] Christine Brøkner är Equine Nutritionist, utbildad vid Colorado State University. Christine är från Danmark och även bosatt där men valde att ta sin kandidatexamen i USA. En del av utbildningen var ett forskningsprojekt om antioxidanternas betydelse för sädescellernas överlevnad
– Vid kyld och fryst semin så dör ca 50% av spermierna, vi ville se vilken betydelse antioxodanter hade på fertiliteten, berättar Christine som också har examen från danska Lantbruksuniversitetet (motsvarigheten till SLU).
– Där fortsatte jag att forska om spannmål till hästar – kolhydrater, kornsorter och bearbetning, berättar Chistine som senare fortsatte som forskningsassistent och arbetade med eteriska oljor och dofternas betydelse för hästens salivutsöndring och tuggfunktion.

Bra hö viktigast
Förut var den vanliga utfodringen till hästar hö och havre. Idag får de flesta en mängd andra kraftfoder och tillskott. Är det verkligen nödvändigt och varför  i så fall, undrar vi som har bänkat oss vid en av Christines föreläsningar. Denna gång arrangerad i Växjö av foderföretaget St. Hippolyts svenska generalagent, Alexander Naess.
–   Kortfattat kan sägas att kolhydrater, protein och fett är det som ger hästen energi. Men det som understöttar livsprocessen är vitaminer och mineraler. Men även tillverkningsprocess och kvalitet på råvaran är av betydelse.
– Kvaliteten på hästens grovfoder och kraftfoder är inte lika bra idag som den har varit, därför behöver de tillskott, förklarar Christine. Havre är ett energifoder som är bra till tävlingshästar. Fördelen med det är att det innehåller mycket kolhydrater vilket ger mer energi till musklerna. Men idag är havren så förädlad eftersom man koncentrerat sig på att få ut så mycket kolhydrater som möjligt ur den. Hästen tål inte kolhydrater i spannmål så bra. Tidigare innehöll den mer mineraler, oljor och mindre kolhydrater.
Christine berättar att ett överskott av kolhyrater skapar en mängd olika problem som fetma, kolik och akutfång.
Hästen är till naturen mycket selektiv i sitt ätande. Den har överlevt 50 miljoner år på gräs. Den väljer vad den ska äta på smak, lukt och erfarenhet. Har den möjlighet så äter den många olika växter för att tillgodose sina behov. Men idag har hästen inte möjlighet att välja vad den vill och behöver äta.
– I Danmark har vi tre sorters gräs, raygräs, timotei och klöver. Det är inte nog många sorter för hästen. Dagens gräs är också förädlat med för högt sockerinnehåll (kolhydrater). Gräset är anpassat för köttdjursuppfödning, men när hästarna släpps på beten får de ofta problem med ett för kraftigt gräs, berättar Christine.
Man kan analysera näringsinnehållet i ett hö, men mellan olika balar från samma leverantör kan det vara stor variation. Mängden energi och protein som hästen får i sig är det generellt sett inga problem med, däremot mängden vitaminer och betakaroten i silage, speciellt, kan vara ett problem.
– Man ska också tänka på att ju mer vatten ett grovfoder  innehåller desto fler kilo foder behöver hästen. Om man har ett grovfoder som är för energirikt så kan man med fördel blanda in halm. Hö taget på försommaren brukar ofta ha en för hög energinivå.
– Man måste vara medveten om att hästens mage skiljer sig helt från kons. Hästen har en stor grovtarm, detta för att den ska äta mycket plantfibrer. Den har en liten magsäck vilket betyder att den behöver fylla på ofta.
Christine menar att en mängd av de sjukdomar som finns hos hästar är direkt sammankopplade med det foder de ätit. Sjukdomar som diarré, kolik, fång, övervikt, symptom som påminner om typ 2 diabetes och allergier kan ta många år att utveckla, men är svåra att få bukt med när de utbrutit.

Kraftfodret
Akut fånghästar har oftast fått för mycket spannmål i förhållande till vad de tål, förklarar Christine.
–  För lite grovfoder i förhållande till kraftfoder skapar problem. Man räknar med att en fritidshäst ska ha  80% av sin mat (i kilo) som grovfoder, resten i kraftfoder. Vissa tävlingshästar får mera kraftfoder och det kan hästen klara, men endast under en kortare (tävlings)säsong.
Havre är lättsmält för hästen medan majs är mer svårsmält, för mycket korn kan göra att hästen blir sur i magen. Om det utfodras med det flera gånger per dygn kan den bli kroniskt försurad, förklarar Christine och tillägger att av havre stiger blodsockret på hästen vilket kan bidra till förhöjd aktivitet. Man ska sträva efter att ha ett stabilt blodsocker.
Christine förespråkar en enkel utfodring med få ingredienser vilket minimerar risken för fel.

Olja
Olja kan ge mycket och långsam energi. Den bästa oljan som hästen kan få i sig är den som finns i det de äter naturligt. Friskt gräs innehåller nyttig olja, men den försvinner vid torkning och ensilering.
–  Hästen är egentligen inte skapt för att äta olja så ska man ge det behövs en långsam tillvänjning. Man ger ofta olja för att hästen ska hålla hullet bättre, men det finns exempel där hästar blir tunna av olja efter som den passerar igenom eller i värsta fall – om det är en fleromättad – lägger sig som en propp i systemet. Hästen har ingen gallblåsa, som behövs för att spjälka oljan till tunntarmen och häller vi i en massa olja i fodret blir tunntarmen överbelastad, vilket ödelägger tarmfloran. Följden av det kan bli att hästen inte kan tillgodogöra sig höet, varnar Christine.
Exempel på sunda oljor till häst är råoljor som innehåller omega 3 och 6, exempelvis linolja och sololja. De är fleromättade och enklare att förbränna. Olja till häst ska vara kallpressad, vid uppvärmning bildar många oljor farliga transfetter.

Mineraler
Mineraler delar Christine upp i organiska och oorganiska. Hon hävdar att upptagningen av mineraler kan bromsas genom att vissa mineraler interagerar med ämnen i exempelvis korn eller hö. Detta gör att tillskottet inte alltid får den verkan man var ute efter. För att vara på den säkra sidan bör man använda tillskott som innehåller organiska mineraler.
Selen är enormt viktigt för celltillväxten och man bör se till att hästen får i sig det. Fodret bör också innehålla mikromineraler som återfinns i exempelvis groddar, frön, alger etc.
– Något som många inte är medveten om är att när man klipper hästarna under vintern så sätter det igång en process där hästen försöker pälsa på sig igen. Då behövs extra mineraltillskott , annars finns det risk att hästen magrar av. Speciellt islandshästar är känsliga om de får för lite mineraler eftersom deras naturliga beten är mycket mineralrika. Detsamma gäller hästar som haft diarré under lång tid, har nedsatt immunförsvar eller är stressade. De bör ha extra mineraltillskott och man måste vidtala leverantören om mängder.
– Det finns också många slags örter, mineralsalter, vitlök etc som man vet har en gynnsam effekt i små mängder.

Några tips från Christine:
Hästen ska alltid ha tillgång till friskt vatten och bra grovfoder regelbundet. Före tävling kan hästen på 1–2 kg hö ca tre timmar före tävling. Spannmål/kraftfoder ska inte ges innan träning/tävling. Ge så mycket naturliga råvaror som möjligt och följ tillverkarens anvisningar.

[/protected][/private] [/private]

Om Redaktionen

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …