Linda och Raffe

Var det slumpen eller ödet den där dagen Linda letade efter ett westernträns på Blocket, men fick syn på Raffe, hingsten som skulle bli Sveriges mest välkända cob- och tinkerhingst.

TEXT OCH FOTO: ÅSA WIKBERG

Året 2015 var verkligen Raffes och Linda Thyselius år. Raffe, som egentligen heter ITS Rafferty, är en Irish Cob/Tinker och under 2015 vann han Riksutställningen för Irish Cob och blev även utvald att representera rasen under Stockholm Horse Show. Raffe är född 2006 hos Irish Tinker Stable i Holland. Han är e. Rocky Mountain och u. Tinka Belt. Linda och Sebastian köpte honom i Sverige 2011.

Träns blev häst

En av vinterns snöigaste dagar korsar vi Sverige för att möta ekipaget vid stallet strax utanför Norrköping. Medierna varnar för halka och vägkaos, men själv har jag bara en tanke i huvudet: ”Yes, det snöar, det kommer att bli fina bilder.”

Linda möter oss utanför stallet. Hon har kammat ut den maffiga manen och svansen på Raffe och ska till att lägga på sadeln. Manen är vanligtvis flätad och uppfäst i ”korvar” för att den inte ska trampas av och slitas ut. Även pannluggen som är lika lång som den ymniga manen flätas. Som tur är så har Linda en utbildning som frisör i bagaget, så flätandet går snabbt.

Linda avslöjar för mig att hon kom över denna fina hingst av en slump.

– Jag hade börjat rida lite igen, på arbetskompisars hästar, efter ett uppehåll på flera år. En släkting hade arbetshästar och jag fick för mig att jag skulle försöka börja rida western med en av dessa bruksnordisar, förklarar Linda.

Hon gick in på Blocket under ”hästar och ridsport” för att försöka hitta ett passande westernträns.

– Men så dök bilden på Raffe upp, jag ropade på Sebastian och sa, kolla vilken fin häst. Vi kan väl åka och titta på den, bara på skoj, berättar Linda och skrattar.

– Otroligt nog sa han ja. Vi åkte till Huskvarna och blev kvar halva dagen. Vi fick provrida och provköra Raffe som både var väl inkörd – han hade tidigare bl and annat kört timmer i skogen – och var startad lite lätt med westernridning.

Men även om de båda tyckte mycket om hästen så var de eniga om att det begärda priset var mer än vad de kunde betala.

– Sebastian föreslog att jag skulle lägga ett bud i alla fall så fick vi se hur det gick. Efter en vecka ungefär så ringde säljaren och sa att de tyckte att vi var den bästa matchen för hästen, så då blev vi helt plötsligt med häst, berättar Linda.

Att köpa en hingst som förstahäst är kanske inte något man skulle rekommendera vem som helst. Linda förklarar att även om Raffe var godkänd Irish Cobhingst så bestämde hon att om det skulle bli problem med att han skulle bli alltför hingstig så skulle de göra honom till valack.

– Men det har gått så bra! Visst har han busat ibland, men det har varit mer för att testa var mina gränser går, förklarar Linda.

Western skulle det vara

Med bara en westernlektion i ryggen så ville Linda lära både sig och hästen mera. Hon provade på några tränare, men det var först när hon träffade Caroline och Johan Söderkvist som det klickade.

– De har hjälpt mig väldigt mycket, utan dem hade det inte gått, slår Linda fast.

– Vi hade vår första ridlektion på en ridbana i närheten och efter den sa Caroline att ”Kemin mellan er finns redan så den behöver ni inte träna på. Allt annat behöver ni träna”.

Läs mer i LuckyRider nr 1 2016

Prenumerera här och få Westernkalender och Vitaminbok på köpet!

 

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …