Lösdrift – lika bra som stall?

Fråga tio hästmänniskor vad dom föredrar, så får du nästan lika många svar och variabler. Valet stall vs. lösdrift är inte helt självklart, det finns ett antal saker att ta hänsyn till. Vi ska här försöka snabbguida dig igenom planering, byggnation, anläggning och underhåll av lösdrift.

LR 3/2009
Text: Mia Kristoffersson

[private]


Utan tvekan är ett lösdriftssystem bland det bästa du kan ha med tanke på hästens hälsa och välbefinnande, i alla fall om man ska förlita sig på en rapport om hållbar hästuppfödning  från Bollerups lantbruksinstitut.
Några av fördelarna är mer rörelse, friskare luft och i många fall innebär det också jämnare tillgång på mat vilket gör att hästarna äter mindre men oftare och på så sätt också tillgodogör sig maten bättre. Trots detta finns ett antal saker man bör tänka igenom innan man anordnar en lösdrift för sina fyrbenta vänner. Vad har jag för tillgång på vettiga ytor, kan jag skapa to­rra liggplatser, har jag möjlighet att ha tillräckligt stora ligghallar, så att ingen av hästarna riskerar att få stå utanför och frysa i regn och rusk? Kan jag skapa bra utfodringsmöjligheter så att alla får tillgång till mat, ung som gammal, ranghög som ranglåg? Om jag inte rider eller arbetar med mina hästar dagligen, kommer jag att kunna upprätthålla den dagliga sociala kontakten med mina hästar som daglig ut- och inhantering ger?
Dessa är några saker man bör fundera på och håller man på med avel, tillkommer ett antal frågor. Fölning och stoets behov och trygghet kring det, hingsten, var ska han vara, utfodring vid fodertillvänjning av fölen och hur bär man sig åt när fölen ska skiljas ifrån stoet?


Lösdrift en spargris

I de flesta fallen är det rent praktiska frågor och det handlar om att planera och ta beslut i frågorna. Den ekonomiska aspekten bör finnas med hela vägen. Det har dock visat sig vara en riktig spargris att ha sina hästar på lösdrift. Jämnare utfodringar gör att man sparar in på foder, detta förutsätter foderautomatisering, något som i sig kanske är lämpligare för större anläggningar för att bli ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för strö minskar också och sist men inte minst arbets­insatsen. Lösdriftshallar och utomhusytorna kräver dock en arbetsinsats med mockning, strö och foderpåfyllning. Men i förhållande till att ha hästarna uppstallade är det endast marginellt.


Viktigt följa regelverket

Precis som när man ska bygga nytt stall eller bygga om befintliga byggnader på gården, finns det en hel del regler och paragrafer att ta hänsyn till och en lösdrift ska precis som stall inspekteras och godkännas av djurskyddsinspektören. Det duger alltså inte att bara öppna porten till nåt gammalt vagnslider på gården och kalla det lösdrift. Men kraven på utformningen är betydligt vidare när det gäller lösdrift till skillnad från stall. Det handlar om kvadratmeter per häst, antal väggar och öppningar, samt om takhöjd. Reglerna säger tre väggar och tak, men det kan vara klokt att bygga med fyra väggar och  minst två öppningar, då detta skyddar bättre mot vind, regn och snö.
Man bör också tänka på varifrån vinden blåser mest och se till att öppningarna är på motsatt sida. Hästar som inte hör, till exempel på grund av stark vind, ställer sig alltid så att dom kan höra eventuella hot. Det innebär att om det blåser rakt in i lösdriften kommer de oftast att välja att stå utanför för att kunna vara på sin vakt. Trots att man håller sina hästar på lösdrift måste det finnas tillgång till enskild uppstallning vid sjukdomar och dylikt, detta kan man om man inte har möjlighet att ha boxar också, arrangera så att man enkelt och säkert kan dela av liggplatsen om behovet skulle uppstå. I skriften L101, som man gratis laddar ner på www.sjv.se, hittar man de flesta måttbestämmelser och rekommendationer, som man bör tänka på.


Hur gör man?

Hur går man då konkret tillväga för att anlägga en bra lösdrift? När man har svaren på frågorna i första stycket i texten, ja då är det bara att bestämma om man vill bygga nytt eller om man har möjlighet att nyttja några av gårdens befintliga byggnader. Idag finns ett fåtal helt färdiga koncept på marknaden, där man i stort sett delger sina behov och hur många hästar som ska finnas i lösdriften, så plockar de fram ett alternativ utifrån dina önskemål. Alternativen är många och man kan få det med flera individstyrda utfodringsstationer, bevattningsautomatik, speciella aktivitetsytor, sandlådor, och gräsytor mm.
En bra anlagd lösdrift har en väldränerad och uppgrusad yta kring utfodringsenheter och liggplatser. När hästarna rör sig fritt ut och in, blir belastningen på gräs för stor kring stationerna och under den blötare delen av året blir detta direkt ohälsosamt med foderspill som fastnar i geggan, spillning som inte på nåt vettigt sätt går att ta upp och dessutom hinner hästarna aldrig torka på det sätt dom gör i stall, därför är det ännu viktigare med denna typen av hästhållning att man även preparerar markytorna för ändamålet. Man anpassar naturligtvis ytornas storlek efter antalet hästar och har man bara ett fåtal hästar behövs kanske bara enklare åtgärder för att få det att fungera. Vill man helst ha gräshagar i anslutning till sin lösdrift, finns idag nätmattor av plast, man lägger direkt på den växande grässvålen, de trampas så småningom ner och växer fast, men skapar ett bärande gräslager som inte kan trampas sönder som en naturlig gräsbeväxt yta gärna görs.


Creepfeed för föl

Har man många ston med föl, bör man fundera till lite extra på utfodringen av fölen och här kan definitivt creepfeeding vara ett alternativ. Begreppet i sig är precis vad det låter som, man anordnar en plats dit bara fölen kan komma in, där de kan äta ifred från de andra fölens ”elaka” mammor. Hur den ser ut i praktiken kan skilja sig väldigt men det är att rekommendera att man använder sig av antingen färdiga grindsystem, eller rejäla stolpar och slanor.
Användandet av creepfeeding är mer utbrett i landet i väster och med stor säkerhet framtaget för att säkra och påskynda växandet av de framtida intäkterna. Men även för oss som inte ser bara kronor och ören i våra föl är det inte så dumt med creepfeed. Fölen blir starkare och växer jämnare, vilket i sin tur ger en friskare individ som vuxen. Det underlättar också avskiljningen från mamman när det är dags, då man för länge sedan har ett ”självförsörjande” föl.
Något man också bör ge en extra tankerunda är hur man vill ha framtiden med sina föl och vuxna hästar. Alla som någon gång har varit med och skiljt en fölunge från sin mamma, vet också att släpper man ihop dom för tidigt igen, ja då är dom genast där och snuttar på sin mammis igen. Och mammor är fantastiska, trots att de gått i sin är det inte helt ovanligt att de sätter juver igen. Just denna biten är enklare om man har vanligt stall och två hagar. Har man valt lösdrift och håller på med avel, ja då kanske man måste ha två lösdrifter. Av det enkla skälet att om stoet är ombetäckt blir det väldigt energikrävande för henne att förse både sitt årsföl och det i magen, med näring.


Material och pris

Nåväl, när man nu bestämt hur allt ska utformas, vilka delar man vill ha och inte ha, var det ska anläggas och vilka material man vill använda, ja då är det tid att ta in priser. Enklast är givetvis att anlita de som säljer färdiga lösningar, du får ett pris och du har kontakt med en person som tillgodoser dina önskemål. Billigast är det nog inte och är man händig och kanske har tillgång till maskiner både för anläggning och byggnation, då kan man göra stora delar av jobbet själv. Lösdriftshallar, foderstationer bevattningssystem och grindsystem för inhägnader finns att köpa separat, så det handlar mer om hur mycket pengar man har i förhållande till hur mycket tid och kunskap.
När man bestämt sig och finanserna är klara, ja då är det bara att sätta igång. Tidsåtgången bör sättas med realistiska mål, framförallt om man avser göra mycket arbete själv. Det ska schaktas och läggas på nytt ytlager. Där ligghallarna ska stå, ska det eventuellt gjutas eller läggas nån form av markelement, sen ska hallar, foderstationer, stängsel, grindar och bevattning på plats. Arbetstidsåtgången ställs ju självklart i relation till hur stort och avancerat det ska bli. Man kan bygga stall på en vecka, så det bör vara detsamma med en lösdrift men ska det bli bra och ha en lång livslängd ja då bör man nog räkna med minimum ett par-tre månader för mindre och upp till ett halvår-år för större anläggningar.


Bra redskap räddaren

När bygget och anläggandet är färdigt och man tar sin lösdrift i bruk ja då kommer andra frågeställningar. Hur anordnar jag med renhållning, utfodring och annan nödvändig skötsel av ytorna? Har man ett större antal hästar är en fyrhjuling med tillhörande redskap helt ovärderligt. Det sparar både tid och kropp. Dessutom är vikten av att hålla ytorna träckfria mycket stor ur parasithänseende. Allra helst om det går många föl och unghästar i lösdriften. Resistensen mot de parasitmedel som finns tillgängliga på marknaden bara ökar och ska vi ha något kvar som biter på maskarna när det väl behövs då måste vi mekaniskt hålla undan själva grogrunden för dem.
Har man en mindre lösdrift, då klarar man mycket väl att sköta det på det gamla hederliga sättet, med spade, grep och kärra en gång per dag eller kanske varannan. Men man bör ändå fundera över hur man får till exempel rundbalar på plats, hur man löser det rent praktiskt när ligghallar mockas ut och all annan nödvändig skötsel som kräver tillgång till traktor eller atv med tillhörande redskap. Men återigen det är bara praktiska frågor, som kräver några beslut.
Som Brunte brukar säga; Lösdrift, om hästen själv får bestämma.

[/private]

Om The editors

Se också

Kellie Hinley – Trendsetter – Fokuserar på All Around

Kellie Hinely är en av USA:s mer framgångsrika tränare inom all around-grenar och ibland kan …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *