LuckyRider Western Lifestyle – Westernridning
När det är dags för fölning
Har man ett sto som står i begrepp att föla finns
det massor att hålla reda på inför
den stora stunden.
Text: Anne Erkkilä Foto: Fotostallet.se
Lucky Rider Nr 3 2006
De flesta stona går dräktiga 11 månader, men avvikelser på 3 veckor för tidigt och upp till en månad för sent kan ske.
Stoet är fantastiskt duktig på att hemlighålla en förestående förlossning. Livmodervärkar syns inte utvändigt på ston. Vissa slappnar av i bäckenbanden (runt svansroten) men detta varierar så mycket att det knappast går att förutse fölningstidpunkten enbart på det.
Juvret börjar fyllas på 3-4 veckor innan fölning. Först fylls juverhalvorna upp, sedan själva spenarna. Då kan man provar att mjölka ur lite mjölk eller göra en kalktest varje dag för att se en förändring i mjölkens färg/kalkhalt. Den går från vattnig till vit i konsistensen. 1 vecka före; klar, vattnig ibland gulaktig sinmjölk. Någon dag före; grumlig klibbig sinmjölk. Strax före; vit råmjölk. En vecka innan beräknad fölning kan det vara bra att tvätta av juvret med svag tvållösning, speciellt mellan juverhalvorna där det samlats gammal ingrodd smuts. Skölj mycket noga. Undersök att juverhalvorna utvecklas symmetriskt. Olika storlek kan vara symptom för juverinflammation. De sista dagarna före födsel brukar det bildas så kallade vaxproppar på änden av spenarna. Detta är intorkat juverinnehåll som ser gult/vaxaktigt ut. Detta beror på att råmjölken innehåller mycket mer protein och har dubbelt så hög torrsubstanshalt än den vanliga stomjölken. När den pressas ur spenen stelnar den till ”proppar”. Vaxpropparna är ett mycket säkert tecken på att hon kommer att föla så snart hon känner sig lugn och trygg. Märk väl att ett sto kan föla utan att ha vit mjölk eller vaxproppar. Speciellt unga ston, så ha alltid bra koll på ditt högdräktiga sto. Helst ska man ha en kamera installerad i boxen för att kunna se stoet utan att störa. Flytta helst inte stoet under sista dräktighetsmånaden. Den behöver lugn och ro under tiden fram till fölningen. Låt stoet gå ute på dagarna om hon är van vid det. Frisk luft och normal motion är bara bra. 8 av 10 ston väljer att föla på natten, mellan 21-05. Ha ändå koll på stoet i hagen dagtid. Ston kan hålla tillbaka fölningen om den inte känner sig trygg. När man ska fölvaka är det bäst att göra det på ett så omärkbart sätt som möjligt.
Sista dagarna innan fölning kan man ibland se att vissa ston börjar hetsäta och/eller vandra i hagen och boxen med stunder då stoet bara står och stirrar rakt fram eller slänger med huvudet.
Vad händer?
Under dräktigheten ligger fölet tryggt i den inre fostersäcken som svävar fritt i den yttre fostersäcken. Denna är vätskefylld med enbart navelsträngen som förbindelse med den inre fostersäcken vilket gör att fölet kan röra sig relativt fritt i magen. Det är därför ganska meningslöst att försöka känna efter om fölet ”ligger rätt” eftersom den kan ändra läge mycket snabbt. Vanligast i senare delen av dräktigheten är dock ryggläge. Öppningsstadiet tar ca 5-6 timmar. Av detta syns oftast mycket lite. Stoet kan gå runt och vara lite orolig men inte mycket mer. Andra börjar svettas, kryper ihop med bakdelen, tittar bakåt åt flankerna, skrapar med framhovarna, trycker med bakdelen mot väggarna. Sammandragningarna i livmodern är så kraftiga att dom helt enkelt reser upp fölet från ryggläge till ett läge med ryggen uppåt och frambenen och huvudet bakåt. I utdrivningsstadiet hjälper bukväggen till. Nu lägger sig ofta stoet ömsom på ena sidan och ömsom på den andra och börjar svettas. ”Vattnet går” när yttre fosterväggen brister och ca 10 – 15 liter fostervatten töms ut. Vad man ska ha koll på här är att stoet inte lägger sig och krystar med baken mot en vägg. Nu brukar en del av den vita fostersäcken och fölets nos och ena framhov synas. Ena framhoven brukar synas lite före den andra. Nosen vilar ovanpå hovarna. Utdrivningsstadiet brukar ta ca 10-30 minuter. Om inte framhovar och nos syns inom 5-10 minuter efter vattnet gått bör man tillkalla veterinär snarast. Värkarna hos ston är mycket kraftiga och ett eventuellt felläge bör korrigeras direkt.
Vad gör jag efter det har hänt?
När fölet föds är det oftast kvar i den inre fostersäcken. Om inte den inre säcken brister av sig själv måste du se till att den gör det. Det är ytterst viktigt att fölet kan andas direkt när den kommer ut. När detta är gjort är det bara att låta stoet och fölet var ifred. När fölets höftparti har kommit ut brukar stoet bli liggande still och tar igen sig. Låter man stoet och fölet vara ifred och navelsträngen är hel får fölet upp till 1,5 liter blod via navelsträngen från stoet. Detta är mycket viktigt för fölet. När fölet börjar försöka resa sig så brister navelsträngen av sig själv. Man ska inte klippa av den eller binda om den! Man kan desinfektera naveln med en 2% jodopax lösning. Fölet brukar vara på benen inom en timma. Den letar direkt efter stoets juver. Råmjölken är livsviktig för fölet. Den innehåller alla antikroppar fölet behöver. Ett föl tappar snabbt livsgnistan om den inte får i sig råmjölk i tid. Ha en nappflaska till hands och mjölka ur stoet några deciliter om fölet verkar ge upp. Att ge detta till fölet brukar snabbt få igång den igen så den kan resa sig och dia själv. Om fölet helt går miste om råmjölken kan veterinären överföra blodplasma från stoet till fölet. Blodplasman innehåller samma antikroppar som råmjölken. Att fölet ”huttrar” och skakar är normalt under de 3-4 första timmarna. Det är naturens sätt att stimulera blodomloppet och hålla kroppstemperaturen på normal nivå. Föl som föds ute klarar av temperaturförändringar mycket bättre än ett föl som föds inne i stallvärmen.
Stoets efterbörd brukar normalt släppa inom en timma. Om den inte släppt efter ett par timmar bör veterinär tillkallas så stoet kan få medicin. Ta bort efterbörden från boxen och undersök att det verkligen är hela efterbörden.
Tarmbecket ska fölet normalt bajsa ut inom 4-96 timmar men verkar fölet besvärat och har svårt att krysta ut det så kan man ge lavemang som man kan köpa på apoteket.
När stoet kommer in i sin första brunst efter fölningen blir en del föl lösa i magen. Att dra ner på kraftfodret till stoet under första veckan efter fölningen brukar mildra diarrén. Tvätta fölets rumpa och sörj in området runt svansen med barnolja eller vaselin.
Normalt diande för ett föl är 7-8 gånger per timma första veckan. Andra veckan ca 4 gånger per timma och vid 5 månaders ålder, när de flesta föl avvänjs diar den ungefär 1 gång per timma.
Ibland är olyckan framme och ett sto eller föl överlever inte förlossningen eller tiden strax efter. För att hjälpa Sveriges uppfödare har ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen), ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen), SH (Svenska Hästavelsförbundet) och SFAF (Svenska Fullblodsavelsföreningen) startat en gemensam föl- och ammajour.
Olika hjälpmedel vid fölvakning:
Kalktestet ska vi ta med som det var i förra numret
”Foal alarm”; En gjord med sändare som du fäster runt magen på stoet. Den larmar när stoet lägger sig helt på sidan (vilket de allra flesta ston gör under värkarbetet). Den larmar via GPS direkt till din mobiltelefon och fungerar ypperligt både i box och på ston som går ute.
Svettdetektor; som fästs runt stoets hals och ger larm när stoet börjat svettas.
Övervakningskamera i boxen; Kalktestet indikerar på när man INTE behöver vaka på sitt sto. Kvarstår gör att man sedan ska vaka. Antingen vaka i stallet eller skaffa ett kamerasystem som du till exempel kan koppla till en TV, PC eller en portabel LCD skärm.
Bra att tänka på:
Under dräktigheten är det viktigt att hålla vaccinations och avmaskningsrutiner för ditt sto så att även fölet ska få fullgott skydd.
Vaccinera mot virusabort i 5-7-9:de månaden. Tetanus 1 månad före fölning. Avmaska med Ivomec eller Noromectin samma dag stoet fölar eller dagen efter.
Ge tillskott av Selen och E-vitamin, speciellt under senare delen av dräktigheten.
Ge en balanserad foderstat med behovet av mineraler och kalk väl tillgodosett. Tänk på att största tillväxten av fostret sker under de sista månaderna.
Ha en bra plan för att övervaka ditt sto. Stor andel föl kunde räddas om någon bara fanns där och hjälpte till om fosterhinnan inte brister.
Om stoet fölar inne, gör i ordning den väl tilltagna fölboxen genom att desinfektera hela boxen och därefter ströa med halm eller spån och halm. Lägg upp mer strö mot väggar och hörn för att göra det svårare för stoet att lägga sig precis mot en vägg. När fölet gör sina första försök att resa sig brukar den spreta åt alla håll med benen och har man då för lite strö i boxen får den lätt sår på benen. Man bör göra rent boxen direkt efter fölningen och rätta till och eventuellt lägga in mer strö.
En del förstföderskor har svårt att låta fölet få dia på grund av att juvret är sprängfyllt och ömt. Ibland måste man hjälpa stoet genom att massera juvret, mjuka upp med varma handdukar och mjölka ur lite för att lätta på trycket. Vissa behöver hållas för att ge en chans för fölet att börja dia. Dessa ston brukar snabbt lära sig att det lättar betydligt när bebis diar men var noga med att se till att stoet står still tillräckligt ofta i början tills båda fått in rutinerna.
Om inte stoet går ute bör hon motioneras för att rena sig efter fölningen så att livmodern drar ihop sig. Hon ska sättas i rörelse cirka 5-10 minuter 2 gånger per dag genom att till exempel släppas ut i en paddock eller longeras utan fölet. Detta bör göras dagligen 4-5 dagar efter fölningen.
Föl och ammajour: Henrik Hult är den person som har jourtelefon 0733 – 14 13 16, det går också att kontakta honom via e-mail: henrik@asvt.se
[/protected]
Bild på vaxproppar[/private] [/private]
