Senaste nytt
Home » Träning » Nr 4. Roping – Med Jason Patterson

Nr 4. Roping – Med Jason Patterson

Roping – Med Jason Patterson

Uppvuxen på en boskapsranch i Texas lärde sig Jason svinga lassot innan han kunde prata.  Han har tränat för många kända tränare och tävlade som rodeocowboy med roping som specialitet, innan han flyttade till Sverige. Jason har tävlat mot några av de största i branschen. I den här artikelserien lär han dig vad roping är och hur man blir en bra ropingryttare. Detta är artikel fyra.

Text: Jason Patterson Foto: Carina Kvist
Lycky Rider Nr 4 2006

[private]

I vår artikelserie om roping så har vi nu kommit till beskrivningen av en del av den utrustning som du behöver till din ropinghäst. I nästa nummer så kommer jag att gå in på hur man börjar grundträna en ropinghäst. [protected]

Sadel
När man ska välja sadel så är det mest en smaksak och man ska ta det som passar en själv och hästen. En ropinghäst tar mycket stryk i manken och i ryggen när man träffar en kalv med lassot. Kalven kanske väger 150 kilo och springer 40 km timmen, när hästen stannar så kan det bli ett kraftigt slag mot hästen.  Se till att sadeln passar perfekt och att sadeln alltid sitter så tight som möjligt. Ju mindre sadeln rör sig på hästens rygg desto mindre risk för skador.  När man ska köpa en ropingsadel bör man fråga försäljaren om det är en calf roping sadel eller team roping sadel.  En calf roping sadel (bra för dummy roping och dummy tying) är väldigt bra för ropingtävling- och träning, men det är inte mitt första val som ridsadel och definitivt inte en allaroundsadel.  En team roping sadel (bra för team roping och dummy stopping) är designad för teamroping men den fungerar bra på alla områden vad gäller roping.  Hornen är högre, för att kunna slå en dally bättre, och cantlen är högre vilket kan försvåra avsittningen lite när man ska tävla i t.ex dummy roping. Men den är också en bra allaroundsadel som kan användas för det mesta.

Tyglar
Man får ha antingen delade tyglar eller ropingtyglar vid tävling.  Jag använder alltid delade tyglar i rancharbete, och alltid ropingtyglar för ropingtävling och träning.  Ropingtyglar ser ut som  hopp- eller dressyrtyglar och är bra att använda eftersom det blir mindre att hålla reda på i stridens hetta då man har 20 fot lasso och tyglarna i samma hand.  Har man delade tyglar och råka tappa en och den blir påtrampad av en häst som springer i full fart så blir det ingen vacker scen att beskåda.

Tie Down
Nu kommer jag till den mest underskattade, mest missbrukade och mest missförstådda utrustning som finns i roping. Tie down som betyder ”binda ned” är en av de sämsta benämningar på en bit utrustning som jag har hört.  Dess namn har ingenting att göra med dess syfte.  Använder man den rätt så är det en superverktyg för att skapa stil och spara sekunder. Om man använder den fel så blir den en onödig hästdekoration.  En tie down är en läderrem som går runt nosen på hästen och ned mellan frambenen. Den sitter fast i sadelgjorden. Den används för att skapa balans och för att ge stöd åt hästen.  En ropinghäst är inte annorlunda från en annan sorts tävlingshäst, de måste alla ha balans för att utföra sina jobb. Det man gör med en tie down är att förkorta hästens kropp och få hästen att använda bakdelen bättre, vilket skapar balans. Har man en häst som inte är en ”runner” alltså en häst som inte kan springa så fort, vill man har en rakare nacke och ha huvudet framåtvinklad.  Detta gör att hästen kan sträcka ut kroppen lite och skaffa lite mer hastighet, men samtidigt vara balanserad.  Har man en häst som kan springa fort så kan man dra in hästen lite mer och skaffa mer balans och stil på manövrarna men fortfarande ha hastigheten kvar.

Vad händer om man inte använder en tie down?
Om jag utgår ifrån att man har en riktigt bra ropinghäst så har man en levande värmesökande missil.  Hästen vill till kalven så snabbt som möjligt.  Vad som med all sannolikhet kommer att hända är att hästen sträcker ut nacken och huvudet mot kalven (detta är en naturlig reaktion som varken du eller hästen kan påverka) vilket leder till att hästen lägger all sin vikt fram och tar bort all kraft ifrån bakdelen.  Eftersom en hästs drivkraft sitter i bakdelen så kommer inte hästen att kunna springa lika fort och effektivt som när den har en tie down på.  Detta kommer också att leda till att stoppet och backningen blir slarvig eftersom hästen redan är obalanserad.

Är min häst i form med en tie-down?
Nej, konceptet med tie-down och form är ungefär samma vad det gäller balans och vad det gäller användning av bakdelen. Skillnaden är att man uppnår inte den elegans med en tie-down som man gör om hästen går i rätt form, eftersom hästen trycker emot tie-down när den springer i full fart. Men man får inga stilpoäng i roping och det är svårt att rida en häst i fin form, uppnå hästens topphastighet och kasta lasso samtidigt. Utanför roping så ska din häst ridas i form och korrekt. En ropinghäst ska vara mjuk och följsam precis som andra tävlingshästar. Inte en hårdkäftad stelbock.
När jag fångar kalvar ute i rancharbetet så har jag inte en tie down av säkerhets skäl. En tie down kan lätt haka fast sig i ett träd t.ex. och av tradition eftersom en riktig ranchhäst inte har tie down. Ute på ranchen så finns det ingen klocka, det finns det däremot på tävlingsbanan och med en tie down sparar jag sekunder. Roping är en tidsgren och då använder man nästan vad som helst för att spara tid.

Måste man använda en tie down?
Nej det måste man inte, det är valfritt.  Vet man inte hur man ska använda en tie down så ska man definitivt inte använda en, det blir bara onödig utrustning.  Man ska inte heller använda Tie Down för att dölja slarvig ridning och dålig horsemanship.  Om du inte har kontroll över din häst och din ridning inte är bra så ska du varken använda tie down eller lasso.  Kontakta en tränare nära dig och få ordningen på din ridning och din häst innan du börjar med roping från hästryggen. En odresserad häst på 500 kilo, en kalv på 150 kilo, ett lasso på 10 meter och en ryttare med noll koll är ingen bra kombination.
En bra ryttare blir en bra roper, inte tvärtom.

Neck rope
En neck rope är också en sak man använder i roping. Den är obligatorisk i roping oavsett var man tävlar men många vet inte vad den används till.  En neck rope är en blandning mellan hjälpmedel för hästen, träningsverktyg, och säkerhet för ryttare, kalv och häst.  En neck rope är en bit rep som går runt nacken på hästen och som man drar lassot igenom.
Om man tittar på neck ropes ursprungliga syfte så är det egentligen en säkerhetsspärr.  När man fångar en levande kalv och man ska ner till kalven och binda ihop benen på den så är hästen lämnad helt ensam. Blir hästen skrämd av någon anledning så finns risk för att den vänder och springer iväg vilket kan innebära att hästen drar ihjäl kalven – och ryttaren i värsta fall.  Eftersom repet sitter runt nacken, vilken är en hästs svängmekanism, så ska hästen inte kunna vända.  Det ska egentligen räcka att man håller lassot med handen för att förhindra hästen att vända. Så beroende är en häst av sin nacke för balans och rörlighet.
En neck rope har också en viktig funktion som hjälpmedel för hästen och träning.  Man vill alltid ha hästen rak mot kalven från start till slut, en neck rope gör att det blir så. Vissa hästar har en tendens att vilja vända sig mot vänster för att komma undan tryck ifrån lassot. Detta gör att hästen inte är rak mot kalven vilket i sin tur kommer att göra hästen för obalanserad för att kunna backa snabbt.  Hästens kropp blir en stor båge eftersom den vill åt vänster men neckropen förhindrar det.  För att bli av med detta problem så behöver man flytta upp neck ropen till hästens hals, eller så nära halsen som möjligt.  Ju närmare man kommer hästens huvud desto mer effekt har neckropen.[/protected][/private]

Om Redaktionen

Se också

Plågandet av unghästen del 2

Minns Ni hur man som liten kunde vakna mitt i natten? Benen gjorde så fruktansvärt …