Shettis & Tinker

I Westernstallet, Falkenberg förverkligar mor och dotter drömmar för de
allra yngsta, tillsammans med små Shetlandsponnyer och stora Tinkerhästar.

LR 6/2009
Text och foto: Lena Holmgren

[private]


Byxor mönstrade med hästar i galopp. Korta ben som knappast når nedanför westernsadlar i miniatyr och små ponnyer med yviga manar och svansar. Synen som möter i paddocken bortom den stora danslogen i halländska Långås är bedårande. Sex glada barn sitter på varsin charmig shetlandsponny. Solen strålar och i den ljumma försommarluften ljuder smittande skratt från de unga och förväntansfulla ryttarna. De vill att instruktör Helen ska påbörja den efterlängtade ridlektionen. För det har lovats massor med lek. I paddocken finns ytterligare sex barn och dom väntar tålmodigt på sin tur i westernsadeln.


”Bonnatös” med känsla för barn

Sedan drygt ett år driver Helen Svensson, 39, Westernstallet vid Åsen i Långås utanför Falkenberg. Verksamheten riktar sig först och främst till de allra yngsta.
– Jag har jobbat inom en rad olika yrken i mitt liv. Mitt hjärta slår för hästar och barn. Att äntligen få kombinera dessa båda områden passar mig perfekt och känns som en stor ynnest.
Helen berättar att hon är en riktig ”bonnatös”, uppvuxen på landet tillsammans med djur av alla de slag. Hästar har funnits med i bilden redan från start och hon har alltid haft ett naturligt och bra förhållande till dessa. Ett inneboende sunt förnuft, som stundtals har krockat med utlärningsmetoder på de ridskolor hon besökt genom åren.
– Utan att förstå det riktigt själv så har jag utövat NH, Natural Horsemanship, ända sedan jag var liten. Det blev riktigt uppenbart för mig vid ett besök hos hästkunnige Håkan Ask för några år sedan. Jag var där för att introduceras i westernridning. Håkan kunde verkligen sätta ord på det tänk och den känsla jag redan hade. Det gav inspiration att fortsätta i samma anda som jag börjat.


Med Therese tog hästlivet fart igen

Helen är gift med Boris. Honom träffade hon vid en ålder av bara sexton år. Kärleken blomstrar fortfarande och tillsammans har de barnen Fredrik, 19, Therese, 17, och Jonas 10.
– 1994 flyttade vi hit till Långås. Familjen tog mycket tid och jag fick avstå från hästar under några år. Men när Therese, till min stora glädje, ville börja rida tog hästlivet fart igen. Först var hon en försiktig och lite ängslig ryttare men självförtroendet ökade efter hand. Jag vet inte hur många timmar jag sprang i skog och mark med Jonas i barnvagn, allt för att vara i närheten av Therese där hon kämpade fram på hästryggen. När hon sedan vågade börja galoppera, ja då cyklade jag bredvid som en galning. Gud vad vi slet, men det gav resultat skrattar Helen.
Idag är Therese, precis som mamma, en duktig och harmonisk ryttarinna. Dessutom är hon en ovärderlig hjälp med sysslorna i Westernstallet. Både mor och dotter rider western. De brinner för pigga men samtidigt trygga kallblodshästar. För närvarande finns tre uttrycksfulla skäckar av rasen Tinker i deras ägo. Långa manar, tjocka svansar, plymer till hovskägg och ett gott lynne kännetecknar dessa pampiga hästar som väcker uppmärksamhet var de än kommer. Fast det gör förstås även Westernstallets charmerande shetlandsponnyer, trots sin ringa storlek, eller kanske just tack vare den.


Ponnylekis med western – vår grej

– 2007 gjorde jag slag i sak av en dröm jag haft sedan länge, att starta verksamhet med hästar och få dela med mig av min filosofi kring dessa underbara djur. Therese var direkt med på noterna och jag ska aldrig glömma kvällarna då vi satt och spånade om vilken inriktning verksamheten skulle ha. Det var så roligt och idéerna fullkomligt sprutade ur oss. Vi enades om att en ridskola för vuxna skulle bli alldeles för stort och alldeles för dyrt. Däremot en ridskola för små barn, det vore kul. Det är ju med barnen allting börjar. Westerninriktad ponnylekis, det fick bli vår grej, säger Helen entusiastiskt
Idén slog väl ut och i höst är Westernstallet inne på sin tredje termin. Barn från tre års ålder får möjlighet att komma hit för att på ett lugnt, säkert och lekfullt sätt lära sig om och kring hästar. Här får de erövra kunskaper, inte bara i sadeln, utan i lika hög grad på stallgolvet. Borsta, kratsa hovar, sadla, tränsa, leda och pyssla om i största allmänhet.
– Det är ju främst på stallgolvet som förtroende och tillit mellan häst och barn byggs upp. Vid varje terminstart håller vi även en föreläsning för föräldrar och anhöriga. Eftersom de hjälper till under lektionerna är det viktigt att ge dem kunskap om vad det är deras barn sitter på, hur hästar fungerar.


Mini, junior & shettis

Måndag till torsdag under vår- och hösttermin håller Westernstallet två lektioner om dagen. Barnen delas in i grupper, mini och junior och högst fem elever i varje. Lektionerna varierar mellan teori och ridning i paddock eller skog och mark. Westernridning och NH-tänkande ligger till grund i all hantering. Men några traditionella westernkläder behövs inte. Här gäller kläder efter väder, rejäla skor och ridhjälm är ett absolut måste.
Helen har investerat i väl hanterade shetlandsponnyer till lekiset. Hon tycker att rasen passar utmärkt för ändamålet. De är tillräckligt små för att barnen ska kunna sadla och tränsa själva. Och för hästovana föräldrar, som ska leda sina barn, är shettisens lilla format inte särskilt skrämmande. Men man ska komma ihåg att en shetlandsponny är en stark häst med tuff mentalitet. I vissa kretsar har rasen tyvärr fått ett oförtjänt dåligt rykte.
– En del tycker att de är istadiga och envisa. Det beror på att folk skämmer bort dem, antagligen på grund av att de är små och gulliga. Men en shettis är en stor häst i en liten kropp. Man måste behandla den på rätt sätt, utan att förmänskliga den.
Westernstallets shettisar verkar både trevliga och lojala. Tålmodigt låter de sig pysslas om, kelas med och ridas på.


Leken, en viktig ingrediens

Den här helgen är det dagridläger på gården. Föräldrar har lämnat sina hästälskande barn på morgonen och kommer inte att hämta dem igen förrän sen eftermiddag. Gruppen består av nio tjejer och tre killar i åldrarna fem till tio år. Här på gården lär de känna varandra och Westernstallets goa hästar genom aktiviteter baserade på mycket lek och i en skön lantlig atmosfär.
– Leken är en betydelsefull ingrediens i vår verksamhet. Det är framför allt genom den som barnen lär sig. Ridning med roliga och spännande inslag gör att barnen slappnar av i sadeln, vilket i sin tur resulterar i bättre sits och balans. Hos oss får de lära sig att rida med lösa tyglar och i första hand manövrera hästen med vikt, sits och skänkel, påpekar Helen.
Under dagen står det slalom (polebending) och gymkhana på ridprogrammet. Vid sist nämnda delas eleverna in i två grupper. En och en ur varje lag får sedan rida så snabbt som möjligt fram till en markering, hoppa av sin häst och springa ett par meter till en vattenbalja med äppelbitar. En av dessa äppelbitar ska fångas med munnen. Efter lyckat försök är det bara att hoppa upp i sadeln igen och fort tillbaka för att lämna över uppgiften till nästa lagmedlem. Lintotten Ronja sugs in i tävlingsandan och taggas av lagets hejarop. Ponnyn Texas Boy travar så friskt på upploppet att Ronja måste ta ett fast grepp om sadelhornet. Men hon är inte rädd, nej det är ett belåtet och bestämt leende som strålar under den reflexförsedda ridhjälmen. Lille Samuel tar det betydligt lugnare och vid baljan passar han på att äta lite av sin fångade äppelbit. Om han hade fått skulle han nog ha bjudit kompisen Mulle på en bit också. Mulle är för övrigt den minsta ponnyn i sällskapet, med bara nittiotre centimeter i mankhöjd.


Säkerhet och ombytta roller

Efter rast och förfriskningar väntar en överraskning under eftermiddagen. Nu får barnen ta del av lite större hästar. Helen och Therese sadlar på tinkrarna Loke och Sir Magic. Wow, ska vi få rida på dem, utropar en av eleverna! Jodå, så blir det och inte bara ridning utan också cirkuskonster. De som vill får stå på hästarna och även åka kana ner från deras ryggar. Loke och Sir Magic är stabila och lugna. De verkar ta det mesta med ro.
– Säkerhet är så mycket mer än bara ridhjälm och väst. Säkerhet är att du vänjer din häst vid en mängd olika saker och miljöer. Du måste lära känna din häst och kunna läsa den, allra helst i sådan här verksamhet, menar Helen.
Det som slår en är att alla barn, trots sin ringa ålder, är väldigt lyhörda för vad deras instruktör har att säga.
– Det är en förutsättning för att saker och ting ska fungera. Hästarna står i centrum och runt omkring dem ska det gå lugnt och sansat tillväga. Inget spring och skrik. Till min stora glädje får jag ofta höra av föräldrarna att både jag och Therese är pedagogiska med deras barn. Det känns bra. Samtidigt är det ju så att barnen kommer hit med all sin längtan. De förstår snart att det är viktigt att lyssna på någon som har mer erfarenhet än de själva om de ska kunna förverkliga sina drömmar. Men visst måste man förstå sig på barn och prata med dem på deras nivå. Som vuxen har man också ett ansvar att stärka deras självförtroende. De ska ha kul med hästarna och de ska alltid känna att de är välkomna hit.
För att göra teorilektionerna lite roligare brukar Helen och Therese köra ombytta roller. Då får barnen vara lärare och själva är de elever. På skoj lägger de sadeln för långt bak, borstar mothårs, går bakom hästen och gör mindre fel som de inte tror att ”minilärarna” ska lägga märke till.
– Du kan inte ana hur vi blir tillrättavisade. Oj, vad de kan och oj vad kul de har!


Marknadsföring från mun till mun

Klockan blir fem. Dagridlägret är slut. Strax efter en liten men uppskattad prisutdelning börjar föräldrar dyka upp för att hämta sina knattar. Några av barnen följer motvilligt med hem. Det är svårt att lämna sina fyrfota vänner. Men snart får de komma tillbaka igen, lovar föräldrarna.
För Helen och Therese är dagen inte över än. Först ska det städas undan, tinkrarna Sir Magic och Mary ska ridas och sedan ska några av hästarna transporteras till sommarhagen.
Hittills har Westernstallet inte behövt marknadsföra sig nämnvärt, ryktet om verksamheten har spridits från mun till mun. Lite reklam gör förstås mor och dotter när de åker runt på olika evenemang med sina karismatiska tinkrar. Ofta kommer folk nyfiket fram för att ställa frågor om den ganska ovanliga rasen och då passar mattarna stolt på att berätta om Westernstallet.
Samtliga tre tinkerhästar är välridna. De tränas att bli så flexibla som möjligt. Till viss del ingår de i verksamhetens ”prova på western” för vuxna. Några westerntävlingar har det också blivit genom åren, Barrel Race, Pole Bending och Pleasure ingår i repertoaren.
– Fast för mig är inte tävlandet det väsentliga. Det är den genuina samvaron och upplevelsen med hästarna och nära och kära som betyder mest, säger Helen och tittar varmt på sin dotter Therese varefter hon med stor inlevelse börjar redogöra om spännande äventyr, där nattliga ridturer vid havet är ett av dem.


Ta vara på stunderna

Helen har lärt sig att ta tillvara på stunderna i livet, att se det stora i det lilla. När äldste sonen Fredrik var liten drabbades han av en hjärntumör. Som tur var gick det bra men den ovissa tiden har satt djupa spår. För några år sedan fick hon själv diagnosen fibromyalgi.
– Visst tar det på krafterna, men hästarna och stödet från familj och vänner får mig att orka och tänka positivt. En dröm framöver är att kunna köpa en egen gård. Det här stället bara hyr vi. Målet är att utöka verksamheten lite grann, inte mycket. Men det skulle vara kul att investera i några större ponnyer för att följa barnen i deras utveckling. Två av våra grupper har börjat rida självständigt nu. Vår yngste son Jonas ingår i den kategorin, ler Helen varefter hon fattar tyglarna och leder ut sitt vackra sto Mary på stallbacken för att sitta upp.
Hon rider fram till Therese och Sir Magic, som redan står klara. Sida vid sida bär det av genom en grönskande allé och vidare ut i det halländska landskapet. Långt bort anas ljuset från havet. Det ser härligt ut.
– Ja, det här livet är en sådan källa till glädje och gemenskap. Det är det här som gör att man med alla medel vill påverka de små ryttarna till fortsatt ridning och förhoppningsvis ett livslångt intresse!

För mer info: www.westernstallet.se


[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *