Sun Dance Ranch

Holländarna Anita och Dimitry förverkligade drömmen om en egen ranch i Värmland.

NR 1/2009
Text och foto: Anna Sjöström

[private]


Det står en cowboy vid vägen och det råder ingen tvekan om att det är här man ska svänga ner mot Klarälven för att komma till Björkhaga Sun Dance Ranch.  Här, på 18 hektar mark, har holländska Anita Teunissen och Dimitry Bogers förverkligat en dröm.
Det är en gråkall morgon och snön ligger i ett tunt täcke på marken.
Bland det första Anita och Dimitry berättar är att traktorn inte startade i morse och då fick shettisen Nikki selas på och göra en insats.
– Att driva en gård är nytt för oss, men vi lär oss allt eftersom, skrattar de. Och höet kom ju in i alla fall.


Letade efter drömgården

Redan när de träffades för några år sedan pratade de om att ha en egen gård.
– Vi båda är väldigt intresserade av western, hästar och andra djur, säger Anita.
De såg sig om efter lämpliga ställen både i Holland och Belgien, men hittade inte något de föll för. En bekant tipsade dem om Sverige och sommaren 2007 åkte Anita och Dimitry hit med en van och en plan; de skulle titta på sex, sju gårdar med mark som var till salu.
Under en utflykt i Ekshäradstrakten, Värmland, stannade de till vid en loppis och började prata med ägaren, och det visade sig vara ett lyckokast. De fick nämligen veta att en gård vid Klarälven troligtvis skulle säljas längre fram, men ännu fanns inga annonser ute.
Med viss tvekan åkte de dit och pratade med ägaren. Han visade sig vara positiv och Anita och Dimitry kände att gården, Björkhaga, var precis vad de letat efter. Den ligger vid Klarälven, på östra sidan, och nära till både berg och stora skogar. Stall fanns på gården och dessutom gott om hagmarker och plats för de ändringar som behövdes för att förvandla Björkhaga till Björkhaga Sun Dance Ranch.
– Allt föll på plats och jag blev kär i gården, säger Anita.
I slutet av september var köpekontraktet undertecknat och bygglovsansökningarna godkända.
– Det var ett stort steg och en stor investering, men vi kände att ”vad tusan vi gör det, chansen kanske inte kommer tillbaka.”  Det känns helt rätt och vi är väldigt entusiastiska, säger Anita.


Flyttade in

I juni var alla flyttlass på plats. Anita och Dimitry flyttade in tillsammans med kompisen Renate van Breda, 10 hästar, fyra hundar, två papegojor och en katt (plus de två katter som redan fanns på gården).
– Vänner hemma tyckte att vi inte var riktigt kloka, eftersom flytten hit också innebar att vi blev sambos, i Holland bodde vi inte ens i samma stad, säger Anita och skrattar.
Westernranchen väckte intresse, nyfikna kom från när och fjärran och redan första sommaren hölls lektioner och turridningar, fast planen egentligen hade varit att starta verksamheten först nästa sommar.
Nu undervisar Anita två grupper i veckan, och utöver det ger hon privatlektioner.
Westenridning har hon hållit på med sedan 1995, och före det engelsk ridning. Tillsammans med american paint hingsten Day n’ Night, Night till vardags, tävlade hon i de nationella mästerskapen med både första- och andraplaceringar som resultat. Men så fick hingsten problem med ett ben och de blev tvungna att sluta med tävlandet. Numera går Night som pensionerad vallack på gården.
– Jag lade tävlandet åt sidan då, men nu känner jag mig sugen att prova igen, säger Anita.


Skillnaden mellan Holland och Sverige

Hon ser en skillnad mellan westeridningen i Holland och Sverige. I Holland upplever hon att det handlar mycket om att ha rätt häst, ha en massa silver på hästen, att se rätt ut och att det är mera betoning show. Pengarna styr väldigt mycket.
– Här i Sverige tycker jag det är mera fokus på att träna hästar och man ser andra raser än bara de typiska westernhästarna, det är kul att se en nordsvensk, till exempel. Kanske kommer det att växa till mera show här också, funderar hon.
Och tillägger:
– Men jag hoppas inte det.
På Sun Dance Ranch finns också bland annat Dimitrys irländska cob, Stech, shetlandsponnyn, en New Forrest, en Haflinger, en pinto, en quarter och de senaste tillskotten, de enda hästar som är köpta i Sverige, en nordsvensk och ett gotlandsruss/irländsk cob.
Dimitry och Anita berättar att det var många av hästarna som hittade dem och inte tvärtom.  Folk hörde av sig och ville sälja hästar, och vissa hästar följde med på köpet.
– Alla är pålitliga och vi har hästar för ryttare på olika nivåer.
Så småningom vill de ha 10 hästar som alla kan gå fullt ut.


Gäststugor och undomsläger

Till sommaren ska saloonen vara klar, liksom tre av de planerade fem stugorna. Där kan gästerna som kommer på westernridningsemester bo. Anita och Dimitry tänker sig ett upplägg med fokus på ridturerna, men även med möjlighet till andra aktiviteter som fiske, vandring och kanotturer i Klarälven.
De planerar också för ett ungdomsläger, ett samarbete med föreningen Hagforsbygdens westernryttare.
– Vi har fått väldigt bra kontakt med dem och det kommer att bli fler samarbeten framöver.
Solen har kämpat sig igenom de gråa molnen och en räv springer lätt över det stora fältet söder om ranchen. Mickel gör ett hopp och kniper nog ett byte. Kikarna plockas fram för att få en bättre titt på besökaren.
– Vi gillar att bo så nära naturen, det ger så många möjligheter. Dessutom är det så mycket lugnare här än i Holland, där allt är så stressigt. Visserligen jobbar vi hårdare nu, men det är detta vi vill göra, säger Anita och Dimitry.

Info: www.sundanceranch.se


[/private]

Om The editors

Se också

Jaton Lord – Kommunikation och kontakt mellan häst och människa

Redan som tonåring lärde sig Jaton Lord träningsmetoder av sin berömde morfar Ray Hunt, pionjären …