Två svenska cowboys

Solen ligger lågt på himlen och värmer knappt alls. Jag kliver ut på det öppna fältet, höjer kameran och väntar. Snart hör jag det. Mullret av hundratals klövar mot mjuk höstmark. Jag står alldeles stilla och ser dem komma över backkrönet. En efter en kommer de, i full galopp rakt mot mig.

Text och foto: Natalie Lindholm

kossor

Naturen är fortfarande gul men löven har börjat falla när jag kör mot Falköping för att möta upp Tommy Arvidsson och sambon Emma Rohland. Tommy känner nog de flesta igen som ropingmästaren. Med sina många SM- guld och alla år som tävlingsryttare är det få som inte tidigare hört hans namn. Sambon Emma fick blodad tand för sporten då hon och Tommy träffades för 11 år sedan och är själv på gång att börja tävla. Tillsammans arbetar paret på olika gårdar med ranchdrift och jag vågar påstå att de båda är så mycket cowboy man kan bli i Sverige.

Just den här dagen hittar jag dem på Rössberga gård där det är dags att sortera ut ungdjur och märka kor. Solen strålar och luften är sådär krispig som den bara blir på hösten. Tommy hoppar smidigt över ett högt staket och kommer fram för att hälsa som snabbast innan han fortsätter ut i leran, för att märka en motvillig ko. Jag kan inte undgå att märka hans hand som är nedkletat med både blod och smuts. Emma har fullt upp med att driva fram nästa djur till fållan och de båda sönerna, Robin 6 och Kevin 3, tittar nyfiket på med varsin klubba i munnen.

Ett skitigt jobb

Patrick, vars far äger gården, stannar till vid staketet och berättar entusiastiskt om hur mycket smidigare jobbet med kossorna går när Tommy och Emma hjälper till. Familjen har i 30 års tid drivit gård med ranchdrift men samarbetet med cowboys har de inte haft i mer än 4-5 år. Patrick har själv börjat rida lektioner för Tommy och säger att han är förbluffad över hur väl hästarna jobbar mot kor.

– Jag försökte faktiskt skola om våra Hannoveranare till att jobba med kor tidigare men det gick inget vidare. Man märker verkligen skillnad när man sitter på en riktigt bra ko-häst. Den vet precis vad som gäller, det är som att sitta och rida en vallhund (!) utbrister han. Jag klättrar själv upp på staketet för att få plats att se och ta några bilder. Korna är redan infösta i en mindre hage och de båda quarterhästarna står lugnt och halvsover ett trettiotal meter från tumultet. Tommy, Emma och ytterligare tre personer samarbetar för att så smidigt som möjligt skilja kor och kvigor från unga tjurar och märka de som saknar märkning. Det är ett minst sagt skitigt jobb och alla inblandade är mer eller mindre täckta i lera. Timmarna går och Tommy förklarar att man aldrig vet hur dagen kommer se ut när man jobbar med djur. Till slut är alla kor och tjurar på plats och nu får vi en chans att prata medan vi väntar på lastbilen som kommer för att hämta ungtjurarna.

Hästar och kor

Emma torkar snabbt av handen mot jeansen innan hon hälsar och de båda barnen springer runt och leker med en ivrig svart katt. Robin berättar glatt att han rider, och helst i galopp. I stallet på gården finns en shetlandsponny till barnen men de sitter lika gärna upp på de stora quarterhästarna. Hemma för familjen är en bit utanför Falköping. Där står ett tjugotal quartrar och ett trettiotal kor. Sex av hästarna används i arbetet på gårdar och Tommy säger själv att de gärna kunde få vara fler när det är högsäsong fast färre under lågsäsongen. Paret driver även en mindre uppfödning av quarterhästar med fokus på att få fram trevliga allaroundhästar med riktigt bra psyke. Men idag ses vi inte för att prata avel eller tävling i första hand, idag ska vi prata om livet som cowboy. Om hur det är att fånga kalvar med lasso, fösa ihop stora flockar med kor- eller tjurar och om att alltid arbeta utomhus, även mitt i kallaste vintern.

Boskapsjobb med häst

Tommy och Emma driver idag eget företag och sedan 2006 jobbar de halvtid med kor på olika gårdar där de sorterar, märker djur och tar hand om sjuka djur. All tid som blir över läggs på att träna, tävla och ta emot träningshästar.

– På våren är vi på två, tre gårdar varje dag och märker kalvar, förklarar Tommy.

– Somrarna har vi mycket träning och tävling och på hösten jobbar vi mest med att skilja av kalvar och slaktdjur. Lassokastning är ju egentligen det jag brinner för, men all typ av boskapsjobb med häst tycker jag är väldigt roligt. Tjusningen med det här är att det egentligen är enda sättet där hästen är överlägsen allt annat. Förr i tiden använde vi hästar för att förflytta oss men idag är det enklare att ta en bil, moped eller vad som helst, eller hur? frågar Tommy retoriskt.

– Vi använder heller sällan hästar i skogsbruk längre. Men när det kommer till att plocka ut ett skadat djur i en stor koflock så är hästen helt överlägsen. Det kan jag tycka är en rätt häftig grej. Vi har inte lyckats uppfinna något som fungerar bättre än en häst när det gäller utegångsdjur.

Läs mer i LuckyRider 8 2013. I butik nu.

 
 

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *