Utfodring av avelssto

NR 2/2009
Text: Lars Bråve  Foto: istockphoto.com

[private]


Många före mig har kunnat konstatera att hästar, och då speciellt tävlingshästar, är överutfodrade med protein och underutfodrade med energi. Motsatsen gäller för avelsdjuren. Vidare vet man att avelsston i gott hull har högre dräktighetsprocent jämfört med ston med lågt hull. En tumregel är att vikten vid fölningen skall ligga ca 20 % över normalvikten.
Att sätta samman en foderstat för ett avelssto är rent matematiskt inte svårare än för en tävlingshäst. Förutsättningen för en korrekt foderstat är att grovfodret är analyserat. Det finns normer för underhållsbehov och tillägg för dräktighet och digivning. En Quarter eller Painthäst som väger 600 kg har ett underhållsbehov på ca 65 MJ omsättbar energi/dag.


Mera protein


Underhållsbehov

65MJ =390 gr smältbart renprotein (65*6)
Tillägg för lätt arbete
25%  16 MJ = 96 gr smältbart renprotein (16*6)
Totalt behov av energi        75 MJ = 486 gr smältbart renprotein

Med lätt arbete avses här den obligatoriska 1-timmesridningen/dag. Ridskole-arbets-distans och fälttävlanshästar har givetvis betydligt högre energibehov. Kallt väder ökar också behovet. Om energibehovet ökar till ex. 100 MJ blir proteinbehovet 100 * 6 eller 600 gr. smältbart renprotein.
För att nu göra samma beräkning för avelsstoet skall vi komma ihåg att stoet hela tiden under dräktighet och betäckning skall vara i gott hull. Fölet växer till under de sista tre månaderna. Ökningen av fodergivan skall ske successivt med början i slutet av 8:e månaden och i månad 9 ökas energitillägget i lugn takt med 15 % för att i månad 10 gå upp till 25 % och i sista månaden 30 % beräknat på underhållsbehovet.


Underhållsbehov

65 MJ =390 gr smältbart renprotein (65*6)
Tillägg för dräktighet 25%
16MJ =192 gr smältbart renprotein 16*12)
Totalt behov: 81 MJ = 582 gr smältbart renprotein

Efter en lyckad fölning kommer digivningsperioden och vårt sto producerar under de första månaderna upp till 20 kg mjölk/dag . Variationerna är många och stora. För att producera så mycket mjölk fordras ett ordentligt energitillägg under digivningsperioden.

Underhållsbehov

65 MJ    =390 gr smältbart renprotein (65*6)
Tillägg för digivning 100%
65 MJ    =780 gr smältbart renprotein 65*12)
Totalt behov: 130 MJ = 1170 gr smältbart renprotein
Som synes en mycket kraftig ökning av energi och proteinhalt som bör börja efter fölbrunsten. Även här sker ökningen successivt.


Viktiga byggstenar

Gör en foderstat och se samtidigt efter vilka olika typer av foder eller råvaror som går att köpa. Vid köp av proteinfoder skall man kontrollera halten av de essentiella aminosyrorna lysin och metionin. Det är två mycket viktiga byggstenar för att det skall bli rätt sammansättning. Köper ni ett färdigt foder gäller det att läsa varudeklarationen.  Det finns proteinfoder att köpa och både soja, majs och luzern innehåller högkvalitativt protein. Om fölningen inträffar när betet är grönt och sprött är det inga större problem med utfodringen. En häst kan äta upp till 15 kg bete räknat som torrsubstans/ dag (ca 75 kg gräs) och proteininnehållet i betet under för-och högsommar ligger runt 140 gr.smältbart renprotein/kg .


Mera mineraler

Även mineralgivan skall ökas. Förhållandet mellan calcium och fosfor skall ligga mellan 1,2:1 och 1,8:1 med den högre siffran till växande djur och 1,4:1 för digivande ston. Ett sto som väger 600 kg och producerar 15 kg mjölk/dag behöver i den tidiga delen av laktationen och vid en beräknad calciumabsorption på 50 % ca 36 gr calcium enbart för mjölkproduktionen. Detta skall då jämföras med de ca 20-25 gr som behövs för underhåll. När det gäller fosfor är underhållsbehovet för en häst vägande 600 kg. ca 14-18 gr. under senare delen av dräktigheten och under laktationen ökar behovet till 35-40 gr. En för hög halt av fosfor försämrar utnyttjandet av calcium. En för hög halt av calcium betyder inte så mycket så länge fosforintaget är korrekt. Låg calcium- och fosforhalt samt låg D-vitaminnivå förorsakar rakitis hos växande hästar och förorsakar urkalkning på vuxna djur. Tänk på att spannmål har lågt kalciuminnehåll medan fosforinnehållet i spannmål är högre än i hö.
Det finns bra mineralfoder att köpa och detta skall ges varje dag. Följ doseringsföreskrifterna.


Beta-Caroten för fertiliteten

Sedan några år används Beta-Carotene till både häst, nöt och svin för att höja fertiliteten. Beta-Carotene är en av ca 600 carotenoider och finns överallt i naturen. Det är ett provitamin, förstadium till A-vitamin (se tidigare artiklar i LuckyRider). Beta-Carotene finns i gräs och därmed även i hö och ensilage. Problemet är att det oxiderar under lagringperioden. I friskt nyskuret gräs är innehållet ca 210 mg/kg/TS, men redan efter 28 veckors lagring som hö är innehållet nere i 4 mg/kg/TS. Koncentrationen av Beta-carotene i plasma hos ett avelssto är under vinterperioden ca 0,5mcgr/ml och detta är en för låg nivå och klassificeras som bristsymptom. Plasman bör innehålla över 1.5 mcgr/ml. Det är viktigt att ha en god A-vitaminstatus i blodet då Beta-carotene omvandlas till A-vitamin allt efter kroppens eget behov.
Bristsymptomen är svåra att upptäcka men svaga brunstsymptom, dålig fertilitet, sen ägglossning och spontanabort är det man bör kontrollera. Dagsdoseringen av Beta-Carotene är 400-500mg/dag ock skall ges 4 veckor före fölning till 3 veckor efter betäckning. Även vitamin E-doseringen skall höjas till 2gr/dag. Det finns färdiga produkter på marknaden.
Hingstar skall följa samma dosering under hela betäckningssäsongen.

[/private]

Om The editors

Se också

Allstar Ranch

Långt från södra Sveriges många event för quarterhorses, i Tavelsjö utanför Umeå, ligger en av …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *