Vallhundar

Ted flynn driver tillsammans med sin hustru, Deb, en working cattle guest ranch i Montana, USA.

[private] Genom åren har Ted haft stor hjälp i boskapsarbetet av sina vallhundar. Hundar av rasen Bordercollie.
Under turistsäsongen så har Ted för det mesta en hop gäster med sig ute i markerna, men övriga tider på året är han själv. Ibland är det mycket boskap som skall flyttas och då har Ted bara sina hundar till hjälp. Men det är inte vilka hundar som helst, dessa hundar kan sitt jobb.
Samma blodslinje
Ted har avlat på samma blodslinjer i 35 år. Han började med en tik som var en blandning mellan Bordercollie och Australian Shepard. Hon parades med en Border och sedan dess har han använt Bordercollie i aveln. – Vi har alltid haft mycket gäster på vår gård och därför har vi inte velat ha hundar som är agressiva eller fientligt inställda emot främlingar. Så jag har konsekvent undvikit att använda sådana hundar i aveln. De vi nu har är glada, vakna och nyfikna. Och de är utmärka boskapshundar, förklarar Ted stolt.

Arbetar under cover
Ted förklarar att två av hundarna är vad han kallar chills.
–Hundarna BJ och Annie som är far och dotter är mina Chills, en chill är en som arbetar ”under cover” för huset.
De är de som tar den första konfrontationen med kon. När kon blir tillrättavisad av hunden ger sig kon ofta efter den. Så fort kon vänder för att ge sig på hunden – PANG så kommer resten av flocken och jagar kon tillbaka till hjorden. Det kan man inte lära en hund, det är ren instinkt och BJ har lärt Annie detta.
–Det är så intressant att dessa två är chills, jag vet inte varför men jag har alltid haft en sådan hund i flocken, berättar Ted konfunderad.
– Korna har också en stor respekt för hundarna, de håller hela tiden koll på var de är när hundarna är med och driver, berättar Ted.
A pack of dogs
Ted berättar att hundarna verkligen är ett sammansvetsat gäng när de arbetar ”A pack of dogs”. Gänget har en Alfahona och en ledare.
– Blue är ledaren och man skulle aldrig kunna se det som novis, han ger tusan i vad som pågår men när det verkligen hettar till och det är ett viktigt arbete som skall utföras, då är han den som tar kommandot och ser till att arbetet blir gjort, berättar Ted.
Ted har sju hundar med sig ute när han arbetar, men berättar att de yngre hundarna fortfarande är under upplärning. Av honom till viss del – de ska kunna ta kommando, men framför allt av de andra hundarna.
Karaktären viktigast
Karaktär, attityd och personlighet avgör vilken av hundarna Ted fortsätter att avla på. Utseende är inte något som han lägger stor vikt vid.
–Jag måste titta på vad jag vill att denna hund ska kunna göra för mig och inte göra mot någon annan. Men utseendemässigt har det blivit så att de flesta är svarta med stor del vit på bogen och en vit svanstipp. Blå, gröna och gula ögon kommer igen då och då i kullarna, vilket han tror är ett genomslag från den Australian Shepard som fanns i första generationen.
Måste kunna korrigera hunden
Ted berättar att man tidigare hade ett par hanhundar som var rätt agressiva mot boskapen. Detta karaktärsdrag har följt med till en viss del, men framför allt är hundarna idag väldigt duktiga hjordhållare.
– Det allra mesta är instinktivt, men när vi har haft en väldigt smart hund så lär den de andra.
– Vad jag lär dem är att de ska kunna komma ut ur hjorden när jag kallar deras namn. Det måste de kunna för att jag ska kunna tillrättavisa dem enskilt om de gör fel eller när jag vill att en enskild hund ska ha ett visst uppdrag. De vet också vad Nej är.
Ted har aldrig har tävlat eller på annat sätt visat upp sina hundar. De är ett bra arbetsredskap och förstås en stor glädje för honom, vilket man inte kan ta miste på.
– Som grupp förstår de hur man flyttar kor lika bra som några andra hundar jag sett i mitt liv, förklarar Ted.

Täcker hål
Att hundarna är bra hjordhållare kan man se när man driver kor tillsammans med Ted och hundarna. Där en lucka uppstår och ingen häst och ryttare är täcks snabbt upp av en hund. Och de går lugnt bredvid eller efter korna, så länge ingen ko försöker sticka ut från flocken, för då är hunden snabbt där för att korrigera.
Korna har stor respekt för hundflocken och har hela tiden ögonen på var hundarna är. Normalt när man driver kor och kalvar i en flock så kommer kalvar och kor bort från varandra och det blir oro i flocken av denna anledning När vi driver kor med kalv hos Ted så är de flesta ihop-parade under färden,  korna vill inte tappa bort sina ättelägg när rovdjuren (hundarna) är i närheten.
– De här hundarna är så fascinerande och roliga att arbeta med. För det mesta är jag själv, när jag drar iväg till bergen med min häst och mina sju hundar. Vi kan flytta kor hur bra som helst tillsammans. Om vi har ett staket att gå efter så är det som att ha två-tre cowboys på andra sidan hjorden och då går det lätt.
Börjar tidigt
De små valparna får börja följa med ibland redan när de är cirka tretton veckor gamla.
– Jag vill gärna ha med valparna tidigt. De får följa med mamma eller pappa i gruppen och se vad som händer när man är ute. Börjar man tidigt med dem så förstår de snabbt vikten av gruppen och vilken betydelse den har för sammahållning och säkerhet. Det är rätt tufft område vi rider i och det är en fördel att veta att hundarna är i närheten och inte ute på andra äventyr,
– Alla säger att man inte ska starta valparna förrän de är 6–8 månader  gamla, men jag startar dem inte egentligen inte på korna utan de får bara följa med ut.
– Sen är det så roligt att ha de små med och nåt som är verkligen kul är när de börjar inse att de har ett eget namn. Hemma när hundarna lekar och busar kanske de inte alltid kommer då jag ropar deras namn, men när vi är ute och jobbar, bang – så kommer de direkt jag kallar, ligger vinden rätt hör de min vissling på långt avstånd.
Ted Flynn är mycket stolt över sina hundar, som inte bara är ett arbetsredskap för honom utan också ett stort intresse och goda vänner.

[/private]