Vitaminer och mineraler
– Vi fortsätter vår artikelserie om de livsnödvändiga vitaminerna och mineralerna. Vad behöver din häst och varför. Vad händer om hästen inte får i sig vad den behöver. Denna gång handlar det bland annat om folsyra och vitamin c. Lars Bråve
Lucky Rider Nr 7 2006
Text: Lars Bråve Foto: Åsa Wikberg
[protected] Vi har tidigare kunnat läsa allmänt om vitaminerna och deras indelning samt en djupare beskrivning av de fettlösliga vitaminerna A, D, K och E samt substansen Beta-caroten. I tidigare artiklar fanns också en förklaring på enzymfunktionerna. Det är viktigt att komma ihåg att de vattenlösliga vitaminerna, till skillnad från de fettlösliga, inte lagras i kroppen utan måste ges dagligen.
Folsyra
Folsyra upptäcktes 1941 och syntetiserades strax efter. Folsyra är kanske det vitamin som fått de största spaltutrymmet de senaste åren i och med att man upptäckte vitaminets preventiva roll i samband med NTD (neural tube disorders–det rörformade tidiga anlaget till det centrala nervsystemet) hos spädbarn, vilket har fått myndigheterna att rekommendera betydligt högre mängder folinsyra till gravida kvinnor.
Även på djursidan pågår en revidering av mängderna och detta till stor del beroende på djurens dåliga förmåga att utnyttja den naturligt förekommande folsyran. Grönmassa, lucern, sojabönsmjöl men framförallt jäst innehåller mycket folsyra, medan spannmål är dålig folsyrakälla. Folsyran agerar som co-enzym i citronsyracykeln och i syntesen av protein och nukleinsyra. Tillsammans med vitamin C och B12 deltar det i produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin samt stimulerar bildningen av antikroppar.
Bristsymptomen är blodrelaterade sjukdomar, hår- och pälsavfall samt fertilitetsrubbningar. Behovet för vuxen häst är lågt eller 25-50 mg/dag. Behovet av folsyra ökar mycket kraftigt om sulfonamider (mediciner med antibakteriell verkan) användes. Substanserna är mycket kraftiga folsyraantagonister.
Niacin
Namnet Niacin åsyftar både nicotinic acid och nicotinamid. Gammalt namn är vitamin B3 och B4 samt P-P faktor (Pellagra Preventing). Pellagra är ett sjukdomstillstånd som präglas av grov eller skrovlig hud, avmagring och allmän svaghet samt hudutslag på blottade ställen..
Vitaminet upptäcktes så sent som 1936 och syntetiserades 1948. Hästen är inte beroende av att niacin tillföres via fodret då vitaminet produceras i tarmen (blindtarmen och tjocktarmen) och kan även bilda niacin via aminosyran tryptophan men då fordras närvaro av vitaminerna B2 och B6.
Till föl skall niacin ges då det unga djurets tarmflora inte är fullt utvecklad. Niacin är också en viktig byggsten för två coenzymer vilka behövs för transport av väte och för syntesen och nedbrytningen av kolhydrater, fett och protein. NAD och NADP-de två coenzymen- ingår även i citroncyracykeln som i sin tur producerar energi.
Beroende på vilka foderslag man använder bör emellertid niacin tillsättas och normalt finns det i vitamin-och mineralprodukterna på marknaden. Förekomsten i fodermedel varierar mycket och det gör även biotillgängligheten och då speciellt i spannmålsprodukter.
En extra tillsats av niacin i fodret är nödvändig för att förhindra att tryptophan, vilket är en livsviktig aminosyra, bryts ner till nicotinsyra eller nikotinamid. Behovet till häst ligger mellan 20-35 mg/100 kg. Det finns rapporter att ca 300 mg/kg kroppsvikt kan vara giftigt. Mycket höga doser av niacin är kärlutvidgande.
Pantotensyra
Andra namn är dexpantenol, panthotenol eller vitamin B5 där 1 mg pantotensyra motsvarar 1.09 mg kalcium-d-pantotenate, som är den version vilken användes i foderproduktionen. Vitaminet upptäcktes så sent som 1931 och syntetiserades 1940.
Pantotensyra finns i nästan alla fodermedel och den biologiska tillgängligheten är fullt tillräcklig. Pantotensyra ingår i coenzyme A och medverkar vid omsättningen av protein, fett och kolhydrater. Det har en central roll i nedbrytningen och syntesen av fetter, speciellt fosfolipider, kolesterol och flera steroidhormoner.
Vitaminet är nödvändigt för att huden och slemhinnorna skall fungera normalt, för bra motstånskraft mot sjukdomar samt för pigmentering.
De vanligaste bristsymptomerna är förändringar i hud och slemhinnor, dålig tillväxt och tovig päls. På grund av pantotensyrans viktiga roll i ämnesomsättningen leder en brist ofta till sämre tillväxt, minskad reproduktionsförmåga och sämre anpassning i stressade situationer.
Nya studier visar att pantotensyra spelar en väsentlig roll i immunsystemet. Tillsats av pantotensyra är nödvändig till häst, och kalcium-d-pantothenat finns i alla torra vitamin-och mineralfoder. I lösningar återfinnes alkoholformen som d-panthenol. Behovet till vuxen häst i normal kondition och träning är 7-15 mg/100 kg. Några biverkningar vid höga doser finns inte redovisade.
Vitamin C eller askorbinsyra
Det kanske mest omdiskuterade vitaminet de senaste 20 åren. Namnet ascorbic acid kommer från latinets scorbutus eller skörbjugg, en på sin tid mycket vanlig sjukdom hos sjömän. Botemedlet bestod av en citron eller apelsin varje dag. C-vitamin finner man i citrusfrukter, bär, paprika, bladgrönsaker men endast i ett fåtal foder.
Alla djurslag med undantag för människa, apa, marsvin och fisk, kan till viss del själv producera askorbinsyra. Den biologiska tillgängligheten av naturligt förekommande askorbinsyra är tillräcklig, men C-vitamin är en mycket känslig substans och påverkas negativt av värme vid ex. pelletering och långa lagringstider. Det finns idag en stabil form av askorbinsyra som foderindustrin kan använda.
Vitamin C har ett stort antal funktioner i kroppen. Det tar upp järn som ingår i blodets röda färgämne hemoglobin och som transporterar syre till kroppens alla delar. Vitamin C är kopplat till hormonet adrenalin samt till vitaminerna E och B1. Det ingår i syntesen av kollagen, som behövs för att läka sår, i syntesen av steroidhormoner och vid blodkoagulering. Vid infektioner och stark värmestress förbrukar hästen stora mängder askorbinsyra vilket man bör tänka på.
De senaste årens immunitetsforskning har inneburit en större förståelse för askorbinsyra och dess effekt som antioxidant och därmed en förbättring av kroppens motståndskraft mot infektioner och parasiter.
Vitamin C spelar en viktig roll som antioxidant när fria radikaler uppstår. Kombinationen av vitamin E och beta-caroten, vilka är fettlösliga substanser, och placerade i det feta cellmembranet samt vitaminet C i den vattenlösliga delen är ett mycket effektivt antioxidativt skydd.
Hästens behov av askorbinsyra ligger mellan 200-300 mg/100 kg och denna mängd finns normalt inte i vitamin- och mineralprodukterna.
Någon övre toxisk gräns finns inte. [protected][/private]
[/private]