Senaste nytt
Home » Porträtt » World Champions

World Champions

Två Världsmästare på besök i Sverige. Mark Matson och Todd Fitch som båda rider och tränar reined cowhorse gästade Sverige under sommaren och hann med både tävling och clinics. LuckyRider träffade dem.

LR 6/2008
Text: Åsa Wikberg
Foto: Åsa Wikberg, Horse & Light

[private]


Det är inte varje dag man träffar en Världsmästare och de dagar man träffar två på samma gång är lätträknade.  Men i sommar fanns chansen för alla besökare på Europamästerskapet i reining att träffa två stycken World Champs i grenen Reined Cowhorse.
På plats i Bökeberg fanns Mark Matson som vann titeln Open Hackamore 2005 och Todd Fitch som blev 2007 års World Champion i Hackamore Limited. De amerikanska gentlemännen var speciellt inbjudna av den svenska föreningen SRCHA. Förutom att de två världsmästarna på lånade hästar deltog i tävlingen SRHA Invitational (Mark vann och Todd kom tvåa) så hann de även med att hålla clinics på olika ställen i landet under den veckolånga vistelsen.
För Todd Fitch, som tillsammans med sina föräldrar driver en boskapsranch i Idaho var det en upplevelse att komma till Sverige berättar han.
–Jag är född och uppväxt i Idaho och arbetar med vår working Cattle Ranch. Vi driver en kombinerad boskapsranch och tävlingsverksamhet men mitt huvudsakliga arbete är med hästträningen, förklarar Todd på sin släpande amerikanska.
–Våra hästar går alltså både i arbete på ranchen och tävlas runt om i USA.
Att kunna arbeta hästarna i en riktig miljö är enbart positivt, anser Todd.
–Hästarna får en bättre förståelse för varför de måste arbeta kon och det är också bra för deras psyke att inte bara arbetas i arenan hela tiden. En anled­ning varför jag valde reined cowhorse är just att det ligger närmast mitt arbete på boskapsranchen. Samma häst kan användas till både boskapsarbetet och till tävlingen.


Hela familjen engagerad

Todd som är uppväxt på ranchen började tävla i 20-årsåldern.
–Jag var med i lite rodeo med bland annat Roping och Team Branding när jag gick High School, men det var inte förrän jag tog jobb hos en tränare i Nevada som jag började tävla mer på allvar, förklarar Todd.
Fitch Ranch är ett förhållandevis stort ställe med inomhusarena för den kalla årstiden då man inte kan träna ute på grund av all snö. Man har även en stor utomhusarena som används flitigt under sommaren. Hela familjen med fru Julie och tre söner är involverade i arbetet på ranchen.
–Vi har stora landområden för boskapen och en stor del av tiden går också till att ta hand om dem, driva kalvar och ta hand om kalvar som behöver vård. Det är överhuvudtaget mycket arbete med boskapen, förklarar Todd.
Man bedriver även uppfödning av egna hästar i mindre skala.
–Men mest tränar och tävlar jag andras hästar, förklarar Todd, som trots att han bor långt ifrån Reined Cowhorse epicentrum i Kalifornien, lyckats hålla sig på topp inom disciplinen under flera år.
– En av våra egna uppfödningar, What Happen Dunno, vann Limited Open Hackamore på World Show i år, så det har gått rätt bra med honom, berättar Todd.
– Det är en stor dubbelregistrerad quarter/paint palominohingst. Jag kallar honom Pal, alla tror att det är på grund av hans färg, men han är verkligen en riktig kompis. Han tränas och arbetar varje dag, men likafullt kommer han alltid fram först i hagen och vill ute på nya jobb, skrattar Todd. Han är stor, stark och har ett rikigt bra psyke.


Mark Matson återkommande gäst

Mark Matson har den minnesgoda läsaren träffat tidigare i LuckyRider. Mark som kommer från södra Kalifornien brukar med jämna mellanrum hålla clinic hos Ronny Åman på Djurtorp Ranch. Han har även exporterat ett antal av sina hästar till svenska köpare. Från Sverige kommer också Marks sambo Sofie Larsson som numera tävlar framgångsrikt i USA.
–I Kalifornien finns en lång tradition av cowhorse, berättar Mark, och det är också här som en stor del av både rancharbete och tävlingsutövande sker . Här fanns den traditionen redan innan Kaliforninen tillhörde USA. Nu så går utvecklingen mot färre kor men det finns fortfarande många väldigt bra tränare i området.
–I Temecula, den lilla staden där jag bor finns sex-sju champions bara där, berättar Mark. Man hittar ett tiotal tränare inom bara någon mils radie.
Även Mark har en gedigen bakgrund inom Reined Cowhorse och efter att ha arbetar för ett antal rancher och tränare så driver han numera eget företag.
–Jag flöt runt lite grann och visste inte riktigt vad jag ville göra. Men så fick jag jobb hos Annie Reynolds, som är ett välkänt namn inom reined cowhorse. Hon fick mig intresserad av reined cowhorse och det passade min personlighet som hand i hanske, förklarar Mark.
– Jag uppskattar också att få ta del av de traditionsrika träningsmetoderna som man använder sig av, förklarar Mark som inte är uppvuxen på en ranch.
–Vi hade en bondgård och det fanns hästar runt omkring. När jag var liten så var jag runt och mockade i stallarna för att få en chans att rida, berättar Mark med ett leende. Det har varit en dröm ända sedan jag var liten att få hålla på med hästar och vara en cowboy. Jag fick verkligen jobba för att få chansen att förverkliga min dröm, men fick många möjligheter på vägen, berättar Mark som reste runt och jobbade på olika ställen och även tog en examen i Equine Science.
–Ett jobb ledde ofta till ett annat och på så vis har man hela tiden kunnat utveckla sin ridning och tillgodogöra sig nya kunskaper.
Nu har Mark egen träningsverksamhet och största delen består av kunders hästar.
–Jag äger andelar i en del hästar, bland annat den som jag vann World Show på, Smart Litte Wizard, som jag äger största delen av.


Cowhorse växer

Cowhorse i USA är inte lika stor som till exempel cutting eller reining men det är förmodligen den gren som växer mest av de tre, tror Mark.
–Vi får också in fler och fler reiners som vill prova på något nytt med sina reininghästar.
Disciplinen har även spridit sig och blivit större i andra delar av landet och också i andra länder, berättar Mark
– Förra året hade vi ett par italienare som tävlade i World Finals och faktiskt fraktade sina hästar dit från Italien. För ett par år sedan tävlade min sambo Sofie Larsson i non pro limited och tog sig nästan till finalen. Hon var faktiskt den första internationella personen som tävlade på World Show, förklarar Mark.


Träningen av häst

Mark berättar vidare att man startar cowhorse-hästen med snafflebit när de är två år gamla. På hösten när de är tre år så tävlas de för första gången, då har de haft cirka ett och ett halvt års träning innan de tävlas. När de blir 4-5 år så byter man till hackamore och hästen tävlas i hackamore när den är 4-5. Efter det så har man ”Two-rein”. En tworein är bridle (träns) och hackamore tillsammans. Man har två tyglar, tränstygeln och hackamoretygel och man kan sätta fingrarna mellan de två tyglarna för att finjusterna. I det slutliga stadiet tar man av hackamore och rider enbart med träns.
– Tidigare generationer väntade ofta tills hästen var fem-sex år innan man satt ett bett i munnen på hästen. Man ansåg att hästens tänder inte var färdiga förrän vid den åldern och därför väntade man till hästen hela garnityr var färdigvuxet. Men när man satte på bett i femårsåldern ville man fortfarande  inte ta för mycket i hästen via munnen, så därför fortsatte man att använda hackamore i en övergångsperiod då man mest använde sig av hackamoretygeln. Tränstygel fick hänga oanvänd på sidan. Hästen får vänja sig vid att ha bettet i munnen och bli bekant med det, för­klarar Mark.
–Våra hästar är färdigtränade när de är 7-8 år gamla. Det är sent om man jämför med till exempel reiningindustrin, men rätt ungt om man jämför med en dressyrhäst, menar Mark.
– Vi har hästar som är 15-18 år på våra största tävlingar så de här hästarna håller för att ridas och tävlas under en lång tid.
I reined cowhorse, liksom i andra kogrenar som cutting är det av absoluta vikt att de kalvar som är med i tävlingen är fresch – det vill säga att ingen arbetat med dem innan.
– Har man tio kalvar kan man inte ha tio ryttare. Man försöker ha tre gånger så många kalvar som ryttare och man måste hålla reda på vilka kalvar som cuttats förut och inte ta dem utan ta de som är fräscha. Om man tar samma kalv två gånger blir de helt uttröttade när man rider dem längs med staketet (fence work). Därför är det viktigt att ha nya oarbetade kalvar. Man vill ha en kalv som tillåter din häst att visa upp sina allra bästa egenskaper, berättar Mark.


Ingen dans på rosor

Att försörja sig som tränare i USA är ingen dans på rosor intygar både Mark och Todd.
– Det är riktigt tufft, men jag har valt det här livet för att jag verkligen älskar mitt jobb och har även stort utbyte av alla trevliga människor som jag får möjlighet att möta, säger Mark.
– Jag tjänar inte en massa pengar och kommer förmodligen aldrig att bli rik på min proffession, men jag har fått så otroligt många möjligheter i yrket, lärt känna många människor, rest runt hela USA och hela världen.
– Jag får betalt för att åka till Sverige, rida och tillbringa tid med några av mina bästa vänner. Jag kan tänka mig många sämre sätt att försörja sig på, skrattar Mark.
– Men det är inte en lätt livsstil man valt. Det är många och långa timmar, mycket tid borta från familjen. Det krävs inte en bra fru för att klara livsstilen, det krävs en otroligt bra fru som tränarfru, förklarar Todd, med en blick på sin hustru Julie.
– Det är också ett riskfyllt arbete. Men man lever och andas häst. Det är vårt största intresse och det är nog också den anledningen som gör att man fortsätter, säger Todd.
Det finns nog många saker man skulle kunna göra bättre företagsmässigt, men man väljer ofta en annan väg för att det känns bättre. Att träna hästarna är den delen som är lätt när man är tränare. Att ha hand om elever och handha alla relationer i affärslivet, det är det svåra i tränarjobbet, anser både Mark och Todd.
– Man får försöka se vilka hästägare som är pålitliga som kunder. När man lägger ned själ och hjärta i att få en häst som verkligen litar på dig så är det inte roligt när ägaren plötsligt vill flytta hästen till en annan tränare. Det är jobbigt att skiljas från vissa hästar, säger Mark.
På frågan om de har någon speciell egenskap som gjort att de kommit långt inom sin disciplin svarar Todd efter lång tvekan;
–Jag vill inte skryta men kanske det är så att jag har en bra förmåga att lära hästar vad de skall göra.
–Todd är lite blygsam, tycker Mark. Han är en otroligt duktig tränare som har möjligheten att kombinera riktigt rancharbete och fortsätta med det i arenan med samma häst, vilket skapar en enorm grund för hästen att falla tillbaka på. Han är riktigt duktig på att få hästarna att lita på honom. Han har många kvaliteter som man antingen föds med eller inte. Men han har svårt att säga något bra om sig själv, säger Mark och skrattar hjärtligt.
–Todd fortsätter alltid att försöka och ger aldrig upp, fyller Todds hustru Julie i.
–När man har haft ett problem och äntligen kommer på lösningen så ger det en sådan otrolig kick som man kan leva på i flera veckor, förklarar Todd.
–Jag upplever det som att det är mycket lättare att träna en häst som förstår varför den skall göra en viss sak. Men jag har stor respekt för de tränare som enbart tränar hästen i arenan och ändå får lika bra resultat. Jag tror att Mark har fått framgång för att han verkligen tycker om hästar och bryr sig om dem. Hästarna vill göra bra ifrån sig för att Mark ska vara nöjd med dem. Jag tror att det är nyckeln till hans framgång, förklarar Todd.


Vad gör en vinnare?

På frågan om vad som gjorde Todd till årets vinnare (i februari tävlar man om vem som blir föregånde års World Champ – en mängd distrikstävlingar leder fram till World Show) svarar Todd enkelt – En bra häst.
– Jag tycker ofta att tränarna tar alltför mycket förtjänst när man vinner, men det som verkligen gör att man vinner är att man har en riktigt bra häst, förklarar Todd blygsamt och hänför frågan till sin kollega Mark Matson.
– Jag tror att du har helt rätt, man måste ha en bra häst för att vinna, men naturligtvis är tränarens arbete också betydelsefullt, en bra häst och en dålig tränare blir i längden ingen lyckad kombination. Så vi får väl ge tränarna lite credit, ler Mark.
– Speciellt när man är ute på vägarna låga perioder så krävs det en häst som klarar den pressen och som samtidigt kan ge allt de har vid tävlingen, inflikar Todd som tillbringar mycket tid hemifrån mellan augusti till och med oktober, då han åker runt till tävlingar.
– Vi ber våra hästar om väldigt mycket, förklarar Mark . När vi racear nedför staketet i reined cowhorse ber vi dem inte bara om snabb acceleration, vi ber dem också att lägga sina liv i våra händer. De kan ju faktiskt halka och ramla, snubbla eller komma i konflikt med kalven. Jag litar på att hästen skall hålla sig på fötterna och hästen litar på mig att jag ska vara följsam och inte för tuff emot den när den gör sitt jobb. Om hästen inte gillar vad den gör så kan jag inte lita på att den finns där till 100%. Det är mycket förtroende som skall till mellan häst och ryttare för att det skall fungera fullt ut, menar Mark.
– Om de inte gillar sitt jobb – visst man kan få dem att göra det ändå ett tag, men i längden är det ohållbart om de inte tycker om det.
– Det gäller oavsett vilken disciplin man tävlar och rider, men kanske speciellt i cowhorse, avslutar Mark.

Mer info. om tränarna:
www.matsonperformancehorses.com
www.toddfitchperformancehorses.com

[/private]

Om Redaktionen

Se också

Airborne westernridning med Fredrik Nilsson – del 2

Vardaglig hantering och samvaro med din häst Under umgänget med min häst försöker jag hålla …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tretton − elva =