Kentucky Mountain Saddle Horse

När LuckyRider först tog kontakt med Petra och Meg i Harbo så var det för att komma ut och besöka deras verksamhet med turridning på westernhästar. När vi fick tag i dem visade det sig dock lite snopet att turridningen var nedlagd, men på gården fanns Kentucky Mountain hästar, kanske ville vi komma ut och prata om dem istället?

Text och foto: Natalie Lindholm

kentucky-web2

En riktigt varm och solig dag i april finner jag mig alltså körande på en lång grusväg genom en skog som aldrig tycks ta slut. Gård efter gård passerar utanför rutan men gps:en skickar mig envist vidare allt längre in i skogen. Till slut försvinner all bebyggelse bakom mig och jag börjar misstänka att jag kört för långt. När jag plötsligt når vägens slut bokstavligt talat, framför mig ligger tät skog och ingenting annat, finns det inte mycket annat att göra än att vända helt om. Jag tackar tyst för den lilla vändplatsen jag står på och bara ett par kilometer senare ser jag en blond kvinna som ivrigt vinkar åt mig längre bort på vägen. Jag har hittat rätt. Jag passerar en stor hästhage och en flock nyfikna getter och så är jag framme. Mor och dotter hjälps åt med att stänga den stora röda grinden bakom min bil och knappt hinner jag parkera och kliva ur innan en enorm Grand Danois hane kommer mig till mötes. Winston kan vara den största hund jag någonsin träffat på och han är väldigt glad att se mig. Meg har dukat fram smörgåsar och vi slår oss ner utanför stallet och njuter av solens varma strålar. Winston sticker försiktigt fram sin långa grånande nos och stjäl en snabb slick av ena smörgåsen innan jag hinner stoppa honom.

Långa ridslingor på egen mark

Gården ligger väldigt lugnt till. Med två bostadshus, ett stall, stor ridbana och långa ridslingor på den egna marken har man här utmärkta förutsättningar för att bedriva turridning.
– Vi skulle ju ha verksamhet med turridning och rida in lite hästar här, förklarar Meg som berättar att familjen köpte gården 2008 med tanke på ett generationsboende och verksamhet.
– När vi köpte det här fanns bara ett hus och inget stall. Så vi trängde ihop oss i ett hus det första året, innan vi byggde det andra. Här har vi över 20 hektar så hästarna kan ha enorma hagar och vi kan rida på vår egen mark, det är jättehärligt, säger hon. Man anlade ridbana och en ridslinga i den egna skogen. Sen kom skatteverket ut och påstod att det inte fanns någon verksamhet att tala om.
– I och med det gick luften ur lite. Så vi lade ner och bestämde oss för att hästarna kunde få bli lite äldre och mer erfarna, förklarar Meg.

Hästar mot stress

Både mor och dotter arbetar heltid på vårdcentralen och Meg som jobbar som psykoterapeut har en långsiktig plan om att kunna använda hästar för att hjälpa människor med stressrelaterade problem i framtiden.
– Planerna finns fortfarande kvar men tiden räcker inte riktigt till just nu, säger hon och Petra nickar.
– Sen vi flyttade hit har det varit väldigt roligt men det har varit himla mycket jobb också. Det är hela tiden någonting som behöver göras så mitt eget tävlande har jag mer eller mindre lagt på hyllan suckar Petra. Petra har provat på det mesta inom westernridningen genom åren medan Meg ridit distans hela livet. Både Meg och Petra konstaterar att hästarna är en livsstil och inget de någonsin kommer bli rika på.
– Nästa gång verksamheten startar upp blir det i väldigt liten skala med någon enstaka ryttare åt gången som får komma och prova på våra hästar.

Hela reportaget hittar du i LuckyRider nr 3-2015!

kentucky-web3

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *