Så funkar stoet – brunst och könsorgan

Text: Åsa Pernes  Foto: istockphoto.com

[private]

Brunst – östrus. Redan när stoet föds så innehåller hennes äggstockar små äggblåsor (folliklar). Det är några av de här små äggblåsorna som sedan vid brunst kommer att växa till sig och ett av dem kommer att mogna (ibland är det flera) för att sedan spricka (ovulera). Vid ägglossningen är äggblåsorna ca 3-6 cm stora och inuti äggblåsan finns det ett litet ägg, ungefär lika stort som ett sandkorn. Brunst är den period då stoet är villigt att betäckas.


Brunstsäsong

Stoets brunst påverkas av dagsljuset. När våren närmar sig och dagarna blir längre, ljusare och varmare då brukar stoet komma in i årets första brunst. Det här brukar ske i februari–mars. Den mörka årstiden brukar stona oftast gå i ”vintervila”. Längden på den här vintervilan är varierande men den brukar vara mellan 0–8 månader och här kan man även se vissa skillnader mellan olika hästraser. Fullblod brukar till exempel ha en kortare period när de inte är brunstiga. Men det finns ston som visar brunst hela året om utan något uppe­håll, man uppskattar att det bara är 25% av dessa ston som har ägglossning i samband med vinterbrunst.


Brunstcykel

En normal brunst pågår i ca 6–7 dagar och det brukar vara 15–17 dagar mellan två brunstperioder. Det här kallas för stoets brunstcykel och den är då vid normal brunst 20–22 dagar. Ponnyraser har ofta en längre brunst. Deras brunst är i genomsnitt två dagar längre än stora hästars.
Längden på stoets brunst brukar vara konstanta, vad man kan se är att de första brunsterna på året är lite längre. När sommaren kommer stabiliserar sig brunsten och den bli kortare för att sedan återigen när hösten kommer bli något längre.


Tecken på brunst

Här finns många variationer men de vanligaste tecknen som man brukar se är att stoet ”står för betäckning” det innebär att hon lyfter svansen uppåt eller åt sidan, eller att hon ”skvätter” urin, man brukar också kunna höra att de skriker och piper lite. Ibland kan de  uppfattas som lite ”sura” för att sedan vissa dagar vara mycket vänliga.


Könsmognad

Stoets första brunst och ägglossning brukar infalla när hon är mellan 1 och l ½ år men man brukar inte rekommendera betäckning så tidigt, utan att man väntar tills stoet är 3 år.


Stoets könsorgan

Stoets könsorgan består av en livmoder, livmoderhals, 2 äggstockar, 2 äggledare och slida. Sedan bör man nämna hormoner för det är hormonerna som påverkar könsorganen så att stoet går i brunst och eventuellt blir dräktig.
Ovarier är stoets två äggstockar som är bönformade. Äggstockarnas storlek varierar en del och det är flera faktorer som påverkar dem. Årstiderna – på sommaren när stona är aktiva så är äggstockarna mellan 8–10 cm stora för att sedan när vintern kommer och stona går in i en mera inaktiv fas ”minska” till att vara mellan 2–5cm stora. Äggstockarnas storlek påverkas också av var i brunstcykeln som stoet befinner sig, storleken varierar även mellan olika ston.


Hästens livmoder

Vid brunst växer äggblåsorna (folli­k­arna) till sig och ett av dem kommer sedan att mogna (ibland är det flera) för att sedan spricka, ovulera. Ägglossningen sker på brunstens näst sista eller sista dag och går väldigt fort, det tar ungefär 60 sekunder.  Äggblåsorna är ca 3–6 cm stora och inuti äggblåsan finns det ett litet ägg, ungefär lika stort som ett sandkorn.
När äggblåsan har spruckit så kommer det här lilla ägget att kastas ut tillsammans med den vätskan som fanns i äggblåsan. Ägget kommer att hamna i en av äggledarna och det är här som själva befruktningen kommer att ske.
Äggledarna finns mellan översta delen på livmodern och äggstockarna, längst uppe vid äggstockarna är de här äggledarna trattformiga och det är här i ”tratten” som ägget och vätskan sugs ned.
Stoets ägg är befruktningsdugligt  i mellan 8 till 12 timmar efter ägglossningen. Hingstens sperma överlever i normala fall i två dagar om den är färsk och är av bra kvalitet. Det befruktade ägget ligger kvar i äggledarna i ca 5–6 dagar och här kommer nu de första celldelningarna att ske, ägget blir  ett embryo.
Embryot anländer till livmodern 5–6 dagar efter ägglossningen. I början ligger inte embryot stilla utan det vandrar fram och tillbaka i livmodern. Efter 15 dygn fixerar sig embryot och det brukar oftast ske i den bakre delen av livmodershornen.
Uterus, stoets livmoder, är T formad och delas upp i en livmoderkropp, två stycken livmodershorn och en hals. Här i livmodern kommer fostret att utvecklas. Fostret ligger väl skyddat i en av de två fosterhinnorna. Det ligger i den innersta ”säcken” och får sin näring via navelsträngen som går genom båda säckarna. Näringen kommer från stoets blod via moderkakan vidare till fostrets blod.


Cervix

Cervix, livmoderhalsen, är förbindelsen mellan livmodern och slidan. Livmoderhalsen är oftast stängd, den är bara öppen – avslappnad – när stoet är i brunst då hormonet östrogen gör att den mjukas upp och sedan är den maximalt öppen vid fölning, så att fölet kan komma ut.

[/private]

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *