Vilket underlag?

Att anlägga en ridbana är inte helt enkelt. Beroende på vem man frågar kan man få helt olika svar på hur underlaget skall se ut och vad man skall använda. Inte så konstigt kanske eftersom underlaget ofta anpassas för den typ av verksamhet eller ridning som bedrivs.  Men även det faktum att grusleverantörer i olika delar av landet tenderar att ha olika dimensioner av ”ridgrus” kan bidra till förvirringen. Beroende på om underlaget skall vara inom- eller utomhus så ställer man olika krav på det. Men i den här artikeln skall vi prata närmare om underlag utomhus och då kan det handla om en ridbana eller kanske en mindre korall som skall anläggas.

NR 6/2010
Text: Åsa Wikberg   Fakta: ballastsverige.se/Alltomreining/Svenska Ridsportförbundet

[private]


Storlekar

I vårt skandinaviska klimat är sandbanor det som lämpar sig bäst. Gräsbanor blir lätt djupa och hala vid regn och som vi alla vet så brukar regngudarna vara frikostiga sommarhalvåret. Rekommenderade mått för traditionella ridbanor är 20 x 40 m eller 20 x 60 meter och detta passar de flesta typer av träning. Vill man anlägga en hoppbana för träning och tävling ska den vara 80 x 100 meter eller större.
Vill man träna reining så bör man tänka på att en bra reiningarena bör vara minst 80m lång och 40m bred. Idealiskt är 90x45m. På en mindre bana är det svårt att utföra alla manövrar rätt och är den för kort kanske du inte kan få nog fart för att utföra dina sliding stops bra.
Är det cowhorse man vill träna så rekommenderas en arena som är 21–25 m bred och 45–55 m lång. Här måste man även tänka på att ha staket som är stadiga och höga nog att arbeta boskap inom. Hörnen rekommenderas att man rundar av i en cowhorse­arena.


Rida i korallen

Även rundkorallen kan användas för ridning, men då bör man tänka på att den skall vara vid nog för att inte slita för mycket på hästens leder. Runt 18-20 meter i diameter är bra mått om du vill kunna rida i din roundpen. Det betyder att man måste röra sig lite mer när man arbetar hästen till fots men det mår väl de flesta av oss bara bra av.


Plats och dränering

En paddock skall ha en hård botten och ett mjukt lager på toppen samt släppa igenom vatten. Det dränerade vattnet får inte ligga kvar under banan. Detta görs genom att man dränerar ordentligt samt att man anlägger banan med en lutning av 1–2 % mot kanterna. Det är också bra om man dränerar lite utanför paddocken. Ligger ridbanan på sluttande mark läggs lutningen i markens riktning.
Platsen där du placerar ridbanan är avgörande för hur stor kostnaden kommer att bli. Om du har möjlighet att välja en högt belägen plats med bra naturlig dränering är det idealiskt. Är marken sluttande måste du bestämma om du kan leva med det eller om du ska lägga ned pengar på att fylla upp marken och få en plan ridbana. Dränering gör man runt om banan och gärna även tvärs över ridbanan med 6–7 m avstånd. Dränering utförs enligt samma principer som vid täckdikning av åkermark. Dräneringen runt kanterna ska ha avrinning i dagvattenbrunn. Dräneringsrör bör ha diametern 50-75 mm, och dräneringsgravarna fylls med singelgrus. Om du skall spara in någonstans, så gör det inte på dräneringen. Det är inte kul att se ridbanan fyllas av vatten under den årstid man vill nyttja den.


Lagren steg för steg

1. Mät upp hur stor ridbana du ska ha och märk ut den med riktsnören. Schakta bort grus- eller jordmaterialet till ett djup på cirka 30–40 cm.

2. Schaktbotten skall dräneras.

3. Där du skall lägga dräneringsrör skall du gräva dräneringsgravar. Gräv dessa så djupa att dräneringsrören ligger jäms med schaktbotten.

4. När du lagt i dräneringsrören så fyller du makadam runt dessa.

5. Över dräneringsgravarna lägger du ut en markduk.

6. Sprid ut bärlager över hela ytan. Bärlagret skall vara 10–15 cm tjockt.

7. Lägg en markduk över bärlagret. Duken skall läggas omlott (cirka 40 cm) och svetsas. Detta för att ytlagret skall vara helt stenfritt.

8. Sprid ut ett lager med stenmjöl cirka 5 cm tjockt. Packa detta lager till en hård yta med padda eller vält. Detta skyddar mot duken mot hästhovar och harvar.

9. Sprid ut det översta lagret. Detta består av sand 0–8 mm och skall vara cirka 10–15 cm tjockt.
Om man fått för grov sand och banan inte sätter sig: Lägg på stenmjöl grovlek 0-2 eller 0-4 mm och harva ner i ytlagret. Var noga med att stenmjölet sprids jämnt.


Materialåtgång

Räkna ut materialåtgång såhär:
Längd x bredd = m2
m2 x tjocklek = m3
m3 x materialets vikt/m3 = Antal ton material.
Volymvikten kan variera mellan olika leveransställen.


Special för reining

Vill du kunna stoppa på ridbanan så består det ultimata reiningunderlaget av en blandning av fin sand och lera/lersand; 85% sand och 15% lera. Sanden skall helst vara extremt fin­kornig sand. Reiningunderlaget byggs ofta upp med samma material från botten till toppen. Genom att vara noggrann med underlaget förhindrar du även att det kommer upp stenar i sanden som kan skada hästen när du slidar. Bevattning och fukthalt är mycket viktigt. Vattnet fungerar som bindande av damm och tar även upp utrymmet mellan partiklarna i ridbanans underlag vilket skapar svikten. Minskad fukt leder till hoppackat och hårt underlag.


Budgetvariant

Om man har naturligt dränerad mark så finns det sätt att komma billigare undan med att anlägga en ridbana. Då kan man lägga sand med kornstorlek 0-8 mm direkt på gräsvallen, men man får tänka på att använda banan försiktigt speciellt vid blöt väderlek.


Skötsel

Ridbanan harvas, sladdas och vattnas vid behov. Tänk på att inte harva för djupt så du kommer ned i stenmjölslagret. Om du fått för djup och tung bana så är de vanligaste orsakerna till det följande:
• För mycket material
• För stora korn
• För många korn av samma storlek
• För runda korn
[/private]

Om The editors

Se också

Hästar i trafiken? What ever…

Okej, nu är jag lite upprörd. Jag vet inte hur många tusentals mil jag har …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *