Extreme Cowboy Race – Ridsportens rock’n roll

Vill du ha en häst som du kan lita på i alla lägen? Vill du kunna fräsa fram i full fart och sedan blixtsnabbt växla till att din häst står helt stilla och lugn på lång tygel? Kan du enkelt ”parkera” din häst utan att binda upp den, öppna och stänga en grind utan att sitta av eller utan att spilla transportera en hink vatten? Kan du skjuta från hästens rygg, byta galopp runt pålar, rygga spikrakt i ett komplicerat mönster och hoppa en bana barbacka? Om det låter lockande att kunna utföra allt detta och mycket mer på ett effektivt och säkert sätt, är Extreme Cowboy Race sporten för dig.

Lucky Rider nr 1/2011
Text och Foto: Nathalie Nance

Extreme Cowboy Race är just nu den snabbast växande hästsporten i USA och har man fått möjligheten att se en tävling förstår man varför.

[private] Extreme Cowboy Race är helt enkelt ridsportens rock ’n roll, en otroligt fart- och actionfylld gren som är något av det mest underhållande man kan titta på i hästväg. Samtidigt ställer den otroligt höga krav på ryttarens horsemanship och kräver en väldigt lydig, mångkunnig och modig häst.

– Det är hela poängen med Extreme Cowboy Race – när du har fullföljt en tävling ska du ha förbättrat din horsemanship och rida en bättre häst, säger initiativtagaren och grundaren Craig Cameron (mer om honom kunde du läsa i förra numret av Lucky Rider).

Craig tycker att ridsportgrenarna idag har blivit för specialiserade och att en häst behöver kunna lite av varje. Dessutom ville han att tävlingsformen skulle bli så rolig som möjligt för både de deltagande ekipagen och åskådarna.

– Vissa andra hästsporter är ju så tråkiga att titta på att man nästan somnar, suckar han. Det är det ingen risk för i Extreme Cowboy Race. Här går det verkligen undan, men det är fart med kontroll. Alla moment bedöms för både tidsåtgång och utförande.

Förening bildades

Tillsammans med några likasinnade själar och efter något års planerande och filande på ett regelverk, bildade han i november 2008 Extreme Cowboy Association (EXCA), som är sportens nationella organ i USA. Sedan dess har flera regionala klubbar bildats i både USA och Kanada. Ännu har sporten inte nått Sverige. Bill Hull, som är EXCA:s ordförande, skulle dock välkomna nya klubbar, även internationellt.

– Vi har fått förfrågningar från andra länder, säger han. Samma regler skulle gälla för en utländsk klubb om de registrerar sig hos EXCA och då kan de kvalificera sig för våra mästerskap. Det skulle vara jätteroligt med tävlande från andra länder. Vi kan säkert hjälpa dem med hästar också om det behövs.

– Vi ville skapa en sport som går ut på att förbättra horsemanship, fortsätter han. Dessutom skulle det finnas flera olika klasser och kategorier, så att alla i en familj kunde tävla och på vilken typ av häst som helst. Och så ville vi förstås att deltagarna ska ha roligt tillsammans när de gör det.

Det verkar EXCA ha lyckats med. Allt från sjuåringar till sextioplussare tävlar i cowboy racing och det är en jämn fördelning mellan könen. Flera av ryttarna i proffskategorin, som arbetar som tränare eller instruktörer och kanske tävlar mest i andra grenar som reining och trail, berättar att de rider Extreme Cowboy Race för sitt eget nöjes skull, för att det är så kul. Och även om Extreme Cowboy Race i första hand lockar sport- och hobbyryttare finns där även påfallande många heltidsarbetande cowboys och ranch-anställda med i startlistorna.

–  Ja, vi har medlemmar med väldigt varierande bakgrund, konstaterar Bill Hull. Vi ville medvetet göra sporten tillgänglig även för dem som kanske håller hästar på en lite mindre budget. Att tävla i till exempel reining idag är jättedyrt och alla har inte råd med en femtiotusendollarshäst. Och de som tävlar även i andra grenar tycker att Extreme Cowboy Race är ett bra sätt att variera sin hästs träningsrutin och göra den roligare.

Naturliga moment

Många av dem som till vardags arbetar som tränare berättar att deras deltagande i Extreme Cowboy Race har lockat många nya kunder att anlita dem. Det är kanske inte så konstigt, eftersom en mångsidig häst, som du kan göra nästan vad du vill med och lita på, nog är vad de flesta hobbyryttare vill ha.

– Tävlingsmomenten är upplagda så att de liknar de situationer du förr eller senare hamnar i om du jobbar på en ranch, eller rider ut i olika miljöer, bekräftar Craig Cameron. Det gäller att kunna hantera alla de situationerna effektivt och säkert.

Det är därför en bana i Extreme Cowboy Race kan inkludera allt möjligt: vattenhinder, hinder att hoppa, grindar, broar, däck att rida genom eller göra framdelsvändning runt, ryggning i olika mönster, skänkelvikning längst med bommar, fånga en ko med lasson, leda en handhäst runt en snitslad bana, skjuta ballonger och olika måltavlor som i Cowboy Mounted Shooting, ground tie medan ryttaren springer iväg för att göra något annat, släpa föremål efter hästen, galoppombyten, roll backs, barbackaridning, ställa sig upp på hästens rygg med mera, med mera. Tävlingarna kan vara både inom- och utomhus på banor som närmast liknar en fälttävlansbana.

Olika nivåer

Momenten i Extreme Cowboy Race är naturligtvis anpassade till olika nivåer. De yngsta ryttarna får till exempel ofta sitta av och visa att de kan lyfta alla hästens hovar, medan proffsen måste kunna göra galoppombyten i varje i komplicerade mönster. Vad som speciellt kännetecknar en Extreme Cowboy Race-bana är dock de abrupta växlingarna mellan full fart framåt (och med det menas ekipage som ligger ner i kurvorna, ingen mesridning här inte!) i form av en så kallad ”free ride” – ofta med en flagga eller vimpel som ska återbördas på rätt ställe – och övergång till att stå helt stilla och sedan kanske rygga eller utföra något mer dressyrbetonat. Det kräver en häst med mycket framåtanda som samtidigt är extremt lydig och lätt kan slappna av, och det vet alla att det är minsann inte det lättaste. Dessutom avslutas varje ritt med att ryttaren lastar sin häst i en trailer och stänger dörren. Först då slutar klockan att ticka.

Klasserna

De olika klasserna i Extreme Cowboy Race är Young Guns (7-11 år), Youth (12-17 år), Non Pro, Pro, Ride Smart (55+) och Novice. Många tävlingar har dessutom futurity-klasser för tre- och fyraåriga hästar.

Hur tränar man då en häst för att den ska kunna lära sig allt detta?

– Lämna ridbanan och rid ut, uppmanar Bill Hull. Rid genom skogar, raviner och buskar och tackla alla hinder du möter i en naturlig omgivning. Det gäller att våga tänja på gränserna för din bekvämlighetszon. Att successivt bygga upp förtroendet och partnerskapet är det viktigaste.

Läs mer på

www.extremecowboyassociation.com

[/private]


Om The editors

Se också

Unghästträning med Walle Wass del 1

Waldemar Wass och unghingsten Silver Sacramento. En serie i 20 delar där Waldemar Wass får …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *